- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
19

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

» VÅRA VÄNNER FIENDERNA. >

19

Klart är att dessa massor af socker, hett vatten och färgad
sprit, som hvarje afton år efter år inmundigades, till sist måste
åstadkomma dålig matsmältning, onaturliga fettbildningar, röda
näsor och tjockt blod, en stoisk likgiltighet för allting annat
i verlden än socker, vatten och konjak samt en fullständig
oförmåga till allt annat arbete än det att sitta och dricka toddi.
En sådan gammal toddimartyr, som dock i det längsta bevarat
en god del af sin naturliga liflighet, lär, då han till sist nödgades
börja läsa på »filen» under första dagarne knappt kunnat
fasthålla sammanhanget i 3—4 rader på en gång. Till sammans
med en hjelpsam yngre vän hade han börjat angripa Livius.
Man hade svettats och bråkat en hel förmiddag utan att dock
hafva medhunnit mer än ett fjerdedels kapitel, då läskarlen slog
knytnäfven i bordet och hans anlete klarnade, som om han fått
en ny och ljus idé. »Tänk», utropade han, »den som hade läst
bara ett kapitel i Livius om året sedan man blef student, så
hade man nu ändå läst tio kapitel i Livius!»

Eller också skulle man i ett anfall af »akut bondånger»
eller när björnarne blefvo allt för närgångna, stänga in sig för
att läsa ensam. Ty examen skulle ju i alla fall en gång tagas
och då var det ju så godt att ta den först som sist. Så tänkte
t. ex. Petter allt emellanåt d. v. s. två eller tre gånger om året.

Petter var en stor, stark och mörkröd vermländing, som
bodde i en bekant studentkasern i ett rum med fönstret vettande
åt den s. k. Skomakaregatan i Lund. Låtom oss nu för ro
skull bespeja hans sätt att utföra denna sin lofvärda föresats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free