- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
20

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

STOISKA ÖFVERLLIGGARE ELLER TODDIMARTYRER.

2, Han »läser».

»Håhå ja!» — och så en gäspning så det knakar i
käkbenen. Sedan nu Petter, ehuru icke utan möda, fått reda på
sin gamle plågoande, Schrevelii civilrätt, skall han naturligtvis
ha eld på sin pipa. Men hvilken sur, eländig gammal tingest
var icke denna pipa, snörflande i munstycket, dräglande i
skaftet, och turkhufvudet så täppt som hade det varit korkadt,
och otätt sedan i alla fogningar! Hur han kratsar och torkar
och väter pappersremsor och blåser, så att han blir nästan blå
i de stora röda kinderna! Nu ändtligen »går» hon — och så,
Gud ske lof. har också en god förmiddagstimme gått till ända.
Nu sitter han der emellertid med boken framför sig, insvepande
Schrevelius i sådana förfärliga rökmoln, att han endast med
största svårighet kan leta sig fram genom indelningarnas
irrgångar. Han håller emellertid i sig och läser modigt: »Andra
relativa äktenskapshinder.» »Hinder — ja, de’ kan han nog
hitta på.» Vidare: »C får icke gifta sig med D, så länge A
lefver och hafver B. Om C är gift med D, så får icke heller
A gifta sig med B.» »Jaha, A, B, C, D! Den menniskan
kan då göra en rent galen. Låt oss nu tänka efter! Om
t. ex.,» mumlade Petter med halfslutna ögon... (Rökmolnen
börja antaga de mest fantastiska former, hvilka dock så
småningom koncentrera sig till en liten gestalt i hvit klädning.
Hvilken hals, hvilka armar, hvilka varma bruna ögon! Han
håller armen kring hennes lif, och så valsar Petter en lång,
lång stund — han är på bal i Kristinehamn. Och hur hon
skämtade och log, den der lilla Lotten, och visade sina små
perlhvita tänder, och så bjöd han upp till första valsen på
nästa Fastingen, och hon lofvade att den skulle få »stå» —
den lilla, lilla Lotten. »Nej, detta här bär ju rent åt skogen!»
Petter genomhvisslar större delen af 2:dra basstämman till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free