- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
51

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE TRE SMÅLÄNDING ARNES »LÖFHYDDA.» 51

mera lyckats utfundera, huru han egentligen kunnat komma
dit. Ett faktum var det emellertid. Men ingen af oss andra,
icke ens Jakob, ville låta sig nöja hvarken med en sten eller
ett vedträ till hufvudgärd, utan in skulle man i ett ordentligt
rum med en ordentlig säng, om man icke ville riskera att bli
alldeles oduglig för morgondagen, och det ville man
naturligtvis icke. Nytt bultande på alla dörrar och samma envisa
graftystnad der inne. Men tyst! Innanför en af dörrarna
förnimmes ett halfqväfdt fnissande och fnittrande. »Här fins
det lefvande varelser, och här ska vi in,» förklarade Jakob
med vanligt lugn, och dermed satte vi ryggarne mot
dörrspegeln och bände med en sådan urnordisk kraftansträngning,
att icke blott det gamla låset sprang upp, utan kratsch! —
der låg också den gamla dörren, remnad från ofvan till nedan,
och i det samma rusade under ett förskräckligt skrikande tre
eller fyra halfklädda qvinnogestalter förbi oss och nedför
trapporna. Vi hade påträffat husets pigkammare.

Ändtligen hade man nu eröfrat ett rum med bäddade
sängar. Man klädde af sig både fracken och den hvita
halsduken samt kastade sig på de jungfruliga bäddarne i akt och
mening att sofva. Men af denna aktningsvärda plan vardt
intet. Luften var qväf, och snart jagades man upp ur
paulu-nerna äfven af andra obehag, och man kom nu öfver ens om
att man hellre borde stärka sin kropp med en liten frukost, i
allsköns anspråkslöshet förstås. Men äfven detta var lättare
sagdt än gjordt. Klockan var ännu blott half fyra på
morgonen, betjeningen hade å nyo lagt sig i dvala, och efter någon
stunds öfverläggning kom man öfver ens om att man kanske
icke borde spränga flere dörrar utan hellre söka hjelpa sig på
egen hand. Stockholmaren, som ännu låg der ute på vedträt,
erhöll en kraftig och, om man får döma efter »interjektionerna»,
temligen känbar maning att inte ligga och snarka som ett
kreatur långt fram på förmiddagen, när andra menniskor redan
voro uppe och i full verksamhet. Sedan han emellertid lyckats
morgna sig något och gnidit sina ögon jemte en annan kropps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free