Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 KOLLEGUGIFVARE, £ TUDENTFA BR] KAN TER OCH SAMLARE.
made skaror af mogne och omogne ynglingar till universiteten
för att derstädes medelst^tudentexamen förskaffa sig det
fribref, för hvars trollord alla samhällslifvets portar öppnade sig
på vid gafvel — så trodde man åtminstone. Några af dessa
omogne voro sådana, som icke hade kunnat uthärda
undervisningens snäckgång vid det offentliga läroverket; andra åter,
det stora flertalet, hade lemnat läroverken, ofta gymnasiets
nedersta afdelning eller till och med den förberedande skolans
högsta klass, emedan de af okunnighet befunnits obeqväma
till uppflyttning i en högre klass eller också på grund af någon
mycket grof förseelse blifvit förvisade från läroverket. Men
alla och en hvar mottogos med öppna armar af
studentfabrikanterna, vanligen äldre eller halfgamla öfverliggare, som
förhöllo sig på samma sätt till de yngre akademiska lärarne,
hvilka examinerade i studentexamen, som de egentliga
kolle-giigifvarne till professorerne. De hade lärt sig studentkursen
i ämnet både fram- och baklänges och derjemte under årens
lopp hopsamlat . examinatorns alla s. k. »kuggfrågor» jemte
svaren i de rätta ordalagen, och denna skatt af vetande indrefs
nu i de ouppodlade ynglingahjernorna med samma kraft och
ofta med samma framgång som käringen i sagan, hvilken
skulle kränga skjortan öfver hufvudet på pojken, ehuru hon
glömt att göra någon öppning i plagget upptill. De flesta af
dessa ynglingar hunno sitt mål, om också med sju sorger och
åtta bedröfvelser. Man behöfde nemligen endast sex betyg
för att »komma igenom», och man kunde följaktligen taga
studentexamen med t. ex. laudatur — som gälde för tre
betygsenheter — i botanik och hebreiska samt admittitur d. v. s.
det betyg, som var närmast »underkänd», i alla öfriga ämnen.
En synnerlig oro vållades af de »skärpta» fordringarna i
modersmålet, som kommo till stånd vid början af 50-talet, om
vi ej missminna oss. Studentprofvet i detta ämne skulle bestå
dels af ett rättstafningsprof efter diktamen, dels af en »kria»
öfver ett af flera uppgifna ämnen. Det förstnämda af dessa prof
förutsatte ett kunskapsmått i modersmålets stafning, som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
