- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
196

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

SMÅBES T YRS ÖF VERL1G GARE.

Wahlström var äfvenledes, likt Österman och »Joachim uti
Babylon», »en genomärliger man». Han skulle blifva prest,
och blef det också efter 22 — säger och skrifver tjugotvå —
års teologiska studier. Men det giller, som en nyckfull natur
utlagt för hans fot, låg dock icke i en pipa, utan i en
stekpanna. Bland de trosartiklar, som djupast genomträngt
Wahlströms teologiska medvetande, var också den, att menniskan
nödvändigt måste hafva stekt fläsk till frukosten, och då han
nu derjemte var »möcke fattig» och »möcke sparsam», som
han städse sjelf plägade bedyra, så upptogs största delen af
dessa 22 studieår af att koka kaffe och steka fläsk. Men sina
teologiska studier ville dock Wahlström under dessa öfningar
icke försumma, och derför låg alltid Reuterdahls Encyklopedi
uppslagen på hans frukostbord — och hur det osade af den
Encyklopedien — det kan ingen tro! Och så kokade han
sitt kaffe och stekte sitt fläsk och satte stekpannan ofvanpå
Reuterdahl med en suck af fromhet, och så kokade, stekte
och åt han, som sagdt är, i två och tjugo runda år och vardt
för hvarje dag, som gick, allt mera lik en pelare i äldsta
rundbågsstilen, en pelare, visserligen utan kapitäl och kanske
något tjock i »basen», men dock en pelare, rund, tjock, slät
och, framför allt, fast.

När man derför någon gång en förmiddag, då Wahlström
glömt att taga nyckeln ur dörren, råkade titta in i hans
»studerkammare», tedde sig för blicken följande syn:

Wahlström midt på golfvet i skjortärmarne eller kanske
rättare i s. k. sticktröja, med rundbågsformer, som borde
kommit sjelfve jätten Finn der nere i domkyrkokryptan att
spricka af afund, med den fräsande stekpannan i ena handen
och Reuterdahl, som han i hastigheten tillgripit för att
bemantla sitt förehafvande, upp och ned vänd i den andra, de
af stekoset något glåmiga ögonen fåfängt stirrande för att
leta reda på några bokstäfver, medan de frodiga, flottskinande
kinderna med ali makt streta för att antaga uttrycket af ett
salfvelsefullt beklagande öfver denna »verldens ondsko».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free