- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
291

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDVILKORET FÖR ETT SVENSKT HUFVUD STADSUNIVERSITET. 291

Men det fria universitetet skulle väl dock icke vara till
den grad fritt som vår svenska Vetenskapsakademi/ Det
skulle, säger man, meddela undervisning medelst föreläsningar,
men icke hafva någon examensskyldighet.

Låtom oss i korthet något närmare skärskåda dessa båda
punkter: betydelsen af en universitetsexamen samt undervisning
medelst föreläsningar.

Bakom det examensfria universitetets mönsterbild står
föreställningen, att den inrättning, man kallar examen, ej bör
hafva någon plats inom det högre skedet af vetenskaplig
undervisning. Examen, heter det, innebär ett ovärdigt tvång
för den till mogen ålder hunne studenten och på samma gång
en boja kring den fria forskningens fortkomstledamöter. Dylika
åsigter hafva på sin tid rört upp både rök och gnistor i
utlandet, särskildt i Tyskland, hvarifrån de antagligen blifvit förda
öfver till vårt land, der gnistorna på vanligt sätt glimma och
glöda, långt sedan de i hemlandet slocknat eller begrafvits i
glömskans stelnade lavaström. Att ett pedantiskt och
opraktiskt examinerande är förkastligt inom hvarje
undervisningsområde, derom äro vi lika öfvertygade, som att ett klokt
ordnadt examensväsen är nödvändigt äfven på universitetets
undervisningsstadium och detta ur tvenne synpunkter.

Först och främst kan ju staten lika litet som i många
fall den enskilde arbetsgifvaren undvara kunskapsintyget vid
besättning af lediga befattningar eller vid valet mellan flere
sökande till samma befattning, äfven om examensbetyget ej
utgör eller ens bör för vederbörande utgöra det enda
rättesnöret i dylika fall. För det andra eger examen i rent
pedagogiskt hänseende och icke minst ur synpunkten af den
studerandes sjelfuppfostran en betydelse, som lärdomshögfärden
eller lärdomslojheten allt för ofta förbiser. Att en person kan
tillegna sig grundliga insigter inom en vetenskap utan att i
den samma hafva aflagt något examensprof, skall väl ingen
med fog kunna förneka, men ingen, som eger någon erfarenhet
på detta område, skall heller kunna bestrida, att det blindvisa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free