Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
famlandet i vetandets källargömslen, det ensidiga fördjupandet
i enskildheter, som för vetenskapen äro af jemförelsevis ringa
värde, det envisa fasthållandet vid halfsanna eller halfmogna
teorier och älsklingstankar — fel, som så ofta vidlåda den
»sjelflärde» och icke minst ett visst slag af lärda akademiska
öfverliggare — till största delen härstamma från
uraktlåtenheten att göra sig reda för vetenskapens element, innan man
fördjupar sig i dess enskildheter. Examen utgör nu ur denna
synpunkt icke vetandets mål, utan blott det medel, hvarigenom
studenten nödgas att samla och koncentrera sitt vetande samt
framför allt att på ett ordentligt och sammanhängande sätt
tillegna sig vetenskapens element. Men, invänder man, kan
icke examen innebära en frestelse att studera blott för examens
skull? Den som så gör, svara vi, skulle äfven utan examen
aldrig blifvit vetenskapsman, men i och med examensstudiet
skall äfven en sådan student i regeln hafva vunnit mera, än
om han vare sig promenerat på vetandets allfariväg eller
begifvit sig på upptäcktsfärder i dess obygder utan att hafva
detta mål för ögonen.
Rättigheten att få aflägga examen innebär ju för öfrigt
ingen skyldighet, intet examenstvång. Äfven vid våra
statsuniversitet eger ju en hvar student rättighet att studera, huru
mycket och huru länge han behagar, utan att behöfva aflägga
examen, ja, han kan till och med ligga vid universitetet, huru
länge som helst utan att ens studera, en rättighet, af hvilken
allt för många begagna sig. Men om en student vid det
examensfria universitetet skulle önska att aflägga en examen
eller för ett praktiskt mål söka ett officielt intyg öfver sina
kunskaper, så skulle detta ej låta sig göra. Det »fria»
universitetet skulle med andra ord innebära ett tvång för
hvarje student, som icke hade råd eller lust att studera utan
praktiskt lefnadsmål, att begifva sig till ett annat, med
examensrätt utrustadt universitet. Men då nu i vårt land 90 % af
den studerande ungdomen helt visst ej skulle kunna undvara
examensbetyget, så skulle det fria universitetets frihet snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
