Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
tetens lagstiftning är emellertid, att detta stadgande, som man
åtminstone på senare tider hvarken velat eller kunnat
efterlefva, dock ansetts så »vördnadsvärdt», att det måst släpas
in äfven i de nya statuterna af år 1876.
Tenterandet är lika förkastligt, antingen man betraktar
det från studentens eller universitetslärarens ståndpunkt.
Tentamen, som hvilar på en patriarkalisk förutsättning, hvilken
länge sedan upphört att vara gällande, står dessutom i strid
med nutidens uppfattning af personlighetens rätt. Den
enskilde professorn icke blott eger rättighet att afgöra, huru vida
han vill tentera eller icke, utan han eger också i sin makt
bestämmelserätten angående både tentamenstiden och
tentamenssättet. Studenten är sålunda i denna för hans framtid
så betydelsefulla angelägenhet nästan rättslös gent emot den
enskilde medlemmen af den fakultet eller sektion, inför hvilken,
enligt statuternas tydliga föreskrifter, hans examen borde
afläggas.
Professorerna vid våra universitet äro i allmänhet både
humana och samvetsgranna män. Men att undantag från denna
regel icke blott kunna finnas, utan äfven verkligen finnas är
00m-tvisteligt; och i hvarje hänseende måste det för en äldre student,
i synnerhet om hans lynne är känsligt eller hans
personlighetsmedvetande starkare utveckladt, förnimmas icke blott
obehagligt, utan äfven rent af motbjudande att utsätta sig för
risken af en möjligen ohöfiig behandling i enrum af en för
honom kanske personligen obekant professor, som på visst
sätt eger hans framtida öde i sin hand, men mot hvars
öfvergrepp eller orättvisa han i regeln ej eger något värn, icke
ens om han ville tillgripa utvägen att begära s. k. offentlig
tentamen. Denna utväg stämplas nemligen såsom en offentlig
»skandal».
Härtill kommer, att mången professor med alla sina
fack-insigter eller ali sin lärdom helt enkelt icke kan tentera
antingen af brist på insigt i sitt ämnes behandling ur
pedagogisk synpunkt, eller också emedan han af naturen ej är hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
