Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, farbror Örbom har redan tagit upp Bergströms fallna
mantel. Han vill riktigt visa att det ej är »blot til lyst» han
är den ökända svenska rättvisans öfvergeneral och svärdförare.
Stackars Örbom, det är ändå en obehaglig post han innehar:
Aldrig kan han sofva tryggt, bara för de fördömda uppviglarne.
Sådant bör på längden göra honom nervös och försvåra
matsmältningen. Han emotser dock nn hvarje fredag (Soc.-D:s
ut-gifningsdag) med en viss tillfredsställelse, ty på samma gång han
uppfyller sin plikt och »slår till» blir ju också hans namn på
elektricitetens och ryktets vingar fördt från ena ändan af landet
till den andra. Och detta måste ju vara en viss tillfredsställelse
för en person, som för ett par månader sedan ingen själ kände
ens till namnet.
De, som ändå mera än Örbom frukta fredagarne äro
Stockholms poliskonstaplar, ty de äro då aldrig säkra för en extra
motion, nämligen att trafva staden rundt och anamma
Socialdemokraten när kvarstad befalles.
Jag hade nöjet att sistlidne fredag höra ett yttrande af en
Rubensonsk tjänsteande, hvilket måste »schavotteras». Hankom,
när jag fick ögonen på honom, just ut från en af dessa
filantropiska förfriskningsanstalter, som servera en »knaber» med tilltugg
mot endast en bagatell af 150 X prisförhöjning och hvars bolag
lämnar »hela» vinsten till kommunen, d. v. s. sedan det bara
afdragit en bagatell af 4 X jämte åtskilliga tusenden i
direktions-gage och administrationsutgifter. Jag fick som sagdt ögonen
på denna rättvisans »gattrafvare», just som han kom ut från en
af dessa filantropiska inrättningar i sällskap med en »opicklad»
medborgare.
»Dä’ ä’ en fin ställning», sa’ han. »Nu har jag bara en
timma fri, så ska’ ja’ i tjänstgöring igen. Under hela fripasset
har jag fått gno rundt och svettas värre efter den fördömda
Socialdemokraten. Jag hade knappt fått sluka middagen, när
order kom att jag skulle infinna mig genast. Jag anade strax
att fan var lös för det var fredag. Detta ä’ nu tredje gången
jag fått trafva, men de’ ä’ min själ orätt, ä’ det».
Det var hvad jag hörde af samtalet, och det var nog. Så
mycket fick jag klart för mig att han var i dåligt humör,
hvarför jag gick en annan väg, ty att träffa en af de Rubensonska
tjänsteandarne vid dåligt humör — hu, då föredrar jag nästan
att råka ut för Örbom själf, fast det hör »hin» till det också!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
