Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
dier mordet Den identifieringen Ur
granden till alt Palme-ulredama i al la
år, och än i dag, hållit fast vid dcnna
losning på mordet.
IK: Ja, jag vill påstå att den har varit
direkt avgörande.
LB: För hela mordutredningen?
IK: Ja Därför att det var först efter
hennes utpekande som vi som arbetade
med ärendet insåg att har måste vi
betrakta Christer Pettersson som
gärningsman. Och domstol fastslog ju
sedan då genom en häktning att han var
på sannolika skäl misstänkt. Och de
sannolika skälen, dom ligger ju i
hennes utpekande.
LB: När Lisbeth Palme såg
konfrontationsfilmen hade hon fått veta
i förväg av åklagaren att den
misstänkte var alkoholist. I tidningarna
hade det stått att läsa att ”han haltade”.
Kan det ha påverkat henne?
LB: Sven-Åke Christiansson är en av
Sveriges ledande minnesforskare. Han
var i början av 90-talet gästforskare i
Seattle i USA och passade där på att
undersöka om studenter, som inte
visste något om Palme-mordet, ändå
kunde peka ut en misstänkt på
konfrontationsfilmen.
Till en grupp studenter gav han
samma bakgrundsinformation som
Lisbeth Palme fått av åklagare och
media
Sven-Åke Christiansson, docent: När
man la till den informationen,
fantom-bildema, la till informationen om att
han hade ett konstigt sätt att röra sig
på och att det rörde sig om en
missbrukare - när man la till den
informationen, som
bakgrundsinformation innan man
gjorde ett utpekande, så pekade tre av
fyra ut Christer Pettersson.
Och då fanns det alltså en
snedvridenhet mot honom, i denna
bemärkelse. Så h a r man den
informationen, som jag just nämnde,
innan man gör ett utpekande, då vet
man ju inte om man gör utpekandet på
grund av den bakgrundsinformationen
eller från en genuin iakttagelse på en
brottsplats. Och där har vi problemet i
det här.
Elisabeth Loftus: Vad som verkligen
gjorde detta fall så uppmärksammat är
inte...
LB: Sven-Åke Christiansson giordc
sitt test med studenterna när han var
gäst hos professor Elisabeth Loftus vid
universitetet i Seattle. Hon är en
av-världens främsta auktoriteter inom
minnespsykologin.
Elisabeth Loftus: Polisen är helt
övertygade i många fall som lett till
felaktiga domar. 1 USA t ex har just
kommit en rapport innehållande analys
av 28 fall av felaktiga domar. Vi vet
att domarna varit felaktiga därför att
dessa personer efteråt friades genom
DNA-bevis. Och i 23-24 av dessa fall
fälldes vederbörande på uttalanden
av-ögonvittnen. Ögonvittnet trodde att det
varden här personen, och det trodde
också polisen och juryn. Och dessa
personer avtjänade i genomsnitt sju års
fängelsestraff innan de slutligen
bevisades vara oskyldiga.
LB: När Christer Pettersson dömdes,
mot sitt nekande, till livstids fängelse
lör mordet, var det helt avgörande att
tingsrättens politiskt tillsatta
nämndemän trodde på Lisbeth Palmes
utpekande. Juristdomama i rätten ville
fria honom.
Elisabeth Loftus ser stora problem i
Lisbeth Palmes utpekande.
EL När jag går igenom utredningen
finner jag många problem kopplade
till minnet Det skulle uppstå problem
för vem som helst att berätta korrekt i
en sådan här situation. Den viktigaste
faktorn i det här fallet, menar jag, är att
det tog nästan tre år till
konfrontationen. Det finns tämligen
goda bevis i litteraturen att en snabb
titt på någons ansikte, följd av ett
försök tre år senare att identifiera, inte
är särskilt tillförlitlig.
LB: Men i det här fallet är fru Palme
absolut säker på at det här är mannen.
När hon ser honom reagerar hon
emotionellt, omtalar hon efteråt.
”Feed-back” från polisen
EL Hon kanske är säker - och det är
möjligt att hon har rätt - hon kanske är
säker, men detta kan sammanhänga
med att hon tror att det är den här
personen. Varför hon har kommit
att tro detta är svårt att veta. Är det
möjligt att detta har at göra med
den förhandsinformation ("feed-back")
som polisen gav henne om vem
personen är?
Ingemar Krusell: Javisst, vittnen kan
missta sig, ingen tvekan om det, del...
LB: Men inte Lisbeth Palme då?
IK: Hon var ju målsägare och stod
ansikte mot ansikte med den som sköt
hennes make. Där är ju - för henne är
det någonting av helt annat slag än en
snabb vittnesiakttagelse, en flyende
bankrånare eller någonting sådant
LB: Men vad såg egentligen Lisbeth
Palme av mördaren? I de första
förhören ef ter mordet sa hon att hon
bara sett mördaren bakifrån och
ingenting av hans ansikte. Men några
veckor senare, när bl a fantombilden
publicerats, gav hon polisen en
detaljerad beskrivning av mördarens
ansikte och blick.
Hon ville t r o...
Elisabeth Loftus: Vi kan inte veta
varför denna beskrivning ändrades. Har
hon hittat en minnesbild hon inte
kunnat nå tidigare? Eller har hon
konstruerat den här versionen därför att
hon ville tro att hon kunde känna
igen honom, hon ville tro att hon
sett närmare på honom.
Naturligtvis vill hon vara till så stor
hjälp som möjligt och få detta hemska
brott löst. Vem som helst skulle på
detta sätt kunna utveckla och skapa
minnen.
LB: En del forskning säger, och din
erfarenhet säger väl också sen tidigare,
att vissa vittnen kan missta sig?
IK: Joo, vittnen. Hon är ju inget
vittne, hon är ju målsägare, hon är ju
den som direkt har drabbats av brottet
Men att vittnen kan missta sig, det är
ingen tvekan om det
LB: Hur starka har Lisbeth Palmes
vittnesmål varit? För utredarna, för
spaningsledningen?
Alf Andersson, kriminalinspektör,
tidigare Pälme-utredare: Ja, det är det
enda som finns alltså. Då ska man
betänka att hon har sett den här
mannen, flyktigt, under några
sekunder. I princip finns det ingen
möjlighet för en person att kunna
minnas en person som hon får se efter
4/99:10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
