- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1999 /
3

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

3

DN vill inte föra en Palme-debatt,
men vad säger Göteborgs-Posten?

Den 15 juli i år sände fem samhällsengagerade personer nedanstående
artikel, jämte en instämmande kommentar från en sjätte skribent, till DN
Debatt. Den 16 juli hade DN Debatt svaret klart: Nej. Utrymmesbrist...

Vad säger G-P?

23.7.1999. För G-P Debatt, mycket tacksamma för ett införande! Engagerad hälsning,
för artikelförfattarna: Sven Anér.

Var mordet på Olof Palme resultatet av en konspiration? Eller var det ”den ensamme gärningsmannen” som
sköt skottet?

Det är dessa två frågor som bildar vattendelaren. Den statliga granskningskommission, som i slutet av
juni framlade sitt betänkande, ägnar sig - så vitt vi kunnat finna - ingenstans på de 916 sidorna åt
möjligheten av en konspiration mot den svenske statsministern. Konspirationstankar tas upp - for att
omedelbart förkastas.

Nu tillkommer dock det märkliga - vilket så vitt vi kunnat se inte påpekats i den magra debatt som följt på
betänkandet efter den 29 juni i år - att polisens hela utredningsarbete, polisens slutsatser och polisens
missbedömningar och andra tillkortakommanden, under år 1996 ytterst noggrant följts och dissekerats av
två från kommissionen fristående revisionsdirektörer, utlånade från riksrevisionsverket, RRV: Bo
Sandberg och Christer Skogwik.

Medan vi läst betänkandet (delvis kursivt eftersom det inte går att fullt ut tillgodogöra sig 916 sidor) har vi
med stigande förvåning kunnat notera:

att RRV-expertema finns refererade resp citerade på endast tre ställen i betänkandet;

att RRV-expertema, då de någon gång citeras, uttrycker sig med en helt annan skärpa än
granskningskommissionen;

att de i allra högsta grad håller dörren öppen för en mordkonspiration, samt
att de uppenbarligen skuffats undan av granskningskommissionen som skriver.

Och eftersom kommissionen inte redovisar något eget ställningstagande avseende händelseförloppet, finns
det heller inte skäl att i betänkandet återge de delar av RRV-experternas rapport som tar sikte på detta - läs
det här senaste citatet en gång till!

RRV:s experter har dristat sig att ha synpunkter på händelseförloppet, alltså får de inte påverka
betänkandet!

Över huvud taget står det helt klart att granskningskommissionens fem ledamöter, möjligen med
ordföranden Lars Eric Ericsson som den drivande, allt sedan RRV-gruppens tillkomst betraktat de båda
fronderande revisorerna som gökungar i boet.

Gruppens tillkomsthistoria är intressant. Det var RRV:s generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som i ett
dramatiskt brev den 11 mars 19% till Palmekommissionens dåvarande ordförande Sigvard Marjasin i
närmast ultimativa ordalag begärde expertmedverkan från de båda revisionsdirektörerna Bo Sandberg och
Christer Skogwik. Ahlenius hade vid denna tidpunkt just sett Borgnäs-Breskys avslöjande TV-reportage
kring framför allt den omdebatterade ”gämingsmannaprofir, som dåvarande spaningsledaren Hans
ölvebro låtit utföra, samt läst Jesus Alcalås skakande avslöjande av det s k Södermötet i polisspåret (DN
Kultur den 4 mars 19%).

Inga-Britt Ahlenius är från flera synpunkter intressant Generaldirektören mer eller mindre fastslår, i sitt
brev till Magasin, det s k polisspårets existens, hon kritiserar kommissionen för brist på ”kvalitetssäkring”
(dvs: har hörda och förhörande poliser talat sanning?) och hon understryker att de båda revisorer hon vill att
kommissionen engagerar har ett klart större kunnande på detta känsliga område än kommissionen själv.

Det är ett ovanligt brev. Det utgör en attack mot kommissionens dittillsvarande sakta lunk, och det andas

9/99:3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1999/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free