- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1999 /
4

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

PALME-nytt

djup misstro både mot polisutredama och, inte minst, mot den i sammanhanget ryktbare vapenhandlaren Ö.

Nu gick det undan. Redan i april 1996 var revisorerna utsedda enligt Ahlenius intentioner, i maj inledde
de sitt arbete, och i december 1996 kunde de presentera sin skriftliga rapport ”Palmeutredningen - en
revisionell bedömning”.

Av det lilla som blivit känt rörande rapportens innehåll är Sandberg-Skogwik djupt och engagerat kritiska
till allt polisarbete som dittills bedrivits inom åklagares och polisers mordutredning, och de behandlar med
illa dold sarkasm de antaganden och påståenden som dessa utredare strött omkring sig.

Kanske - vi säger kanske • utgör denna ”revisionella bedömning” mordet på
Palmeutredningen och därmed på granskningskommissionen och dess mångordiga
betänkande.

Vi säger ”kanske”. Därför att denna expertrapport aldrig lagts fram. Sandberg och Skogwik arbetade
under 1996 under högsta sekretess, och sekretessen har bibehållits - tills nu i juni Lars Enc Ericsson och
hans bisittare lyft ett par millimeter på förlåten.

I princip hävdar kommissionen att experternas undertag ökat kommissionens möjligheter att bedöma
denna svåra materia, men denna klapp på axeln har knappast satt några spår i själva betänkandet. Det talas
om ”ett arbetsmaterial som legat till grund för inriktningen av vår granskning” - till intet förpliktande.
Dessutom knappast sant.

Åter till inledningens fråga: konspiration eller ensam gärningsman. Kommissionen svävar i verkligheten
aldrig på målet. Kommissionen förordar, i långa diskurser, den ensamme gärningsmannen, ibland
transsubstantierad till Christer Pettersson. Kommissionen ägnar tiotals sidor åt riksåklagarens påstådda
vittnen i anslutning till resningsansökan till HD våren 1988 och hävdar i detta sammanhang rent av att
misstankarna mot Christer Pettersson har successivt stärkts, ett ytterligt märkligt uttalande,
sedan HD för länge sedan smulat såväl resningsansökan som nytillkomna vittnen sönder och samman.

Kommissionens grundinställning är klar och skiner överallt igenom: det finns ingen konspiration, det
finns bara en ensam gärningsman. Denne får gärna vara Christer Pettersson.

Då kommissionen för den svenska allmänheten ska presentera Christer Pettersson-affärens upptakt väljer
kommissionen att sida upp och sida ner återge det s k huvudprotokollets beskrivning, så vitt vi kunnat se
utan egentliga reservationer. Och detta trots att just detta huvudprotokolls avfattning i över nio år varit
våldsamt omdiskuterad och ifrågasatt. Paret Palme bevakades inte på vägen till biografen Grand - vi kan
inte se annat än att kommissionen gör detta sköra påstående till sitt

över då till Sandberg/Skogwik. Vi hittar referat/citat endast på sidorna 18,811-815 samt 893 (klar
reservation för att vi kan ha missat något i sidmassoma!).

Sidan 18: Kommissionen presenterar RRV-expertemas ”ansats och undersökningsmodell” samt skriver:

Efter en inledande genomgång och bedömning har vi funnit att en helt avgörande dimension (den första
dimensionen i utredningen om mordet på Olof Palme) är frågan om gärningsmannen kunde veta före kl
2035, dvs före det att makarna Palme lämnat bostaden på väg till bion, att han skulle göra ett
attentatsförsök just den kvällen. Detta fall benämns Planerat. Det förutsätter i praktiken (— här är något
utelämnat av kommissionen; vad då?) att någon form av övervakning skett av Olof Palme genom s k
buggning, telefonavlyssning eller fysisk övervakning av bostaden.

Vi bryter citatet där. ”En helt avgörande dimension”. Är det denna dimension som RRV-expertema
slutgiltigt fastnar inför? Det far vi inte veta, för deras skrift är undangömd, och kommissionen citerar den
mycket sparsmakat. Men revisorerna säger ju inte detta utan att lägga någon mening bakom orden. En
allvarlig mening.

Sidan 813 - då är det ölvebros gämingsmannaprofil som avhandlas. RRVs experter intar en mycket sval
hållning till detta projekt

Det är beklagligt att kommissionen i så stor utsträckning valt att subjektivt referera ur RRV-rapporten i
stället för att ge direkta citat; vi får hålla tillgodo med vad som föreligger. Kommissionen skriver - och
vad som nu följer är inte bara mordet utan ritualmordet på alla Christer Pettersson-förföljare inom åklageri
och polis:

Beträffande jämförelsen med andra attentat restes två invändningar. Den första gällde GMP:s
/gämingsmannaprofilens/ slutsats att det skulle vara ovanligt att det inte finns ett lätt identifierbart motiv till
brottet. Detta grundade sig ”sannolikt på det tankefelet att vi i nästan samtliga av de
redovisade fallen i efterhand vet av vem attentatet utfördes och varför”. Det fanns på samma
sätt skäl att tro att vi skulle få veta motivet till mordet på Olof Palme om det klarades upp.

9/99:4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1999/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free