Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning, — »La vie surchauffée» och Paris från i dag. 5
farligare, det kunde icke allenast spränga hela staden i luften, det
kunde kanske spränga mer än den.
Det är dock chancer för, att det liksom i Vernes historia
endast blir experimentören sjelf, som begrafves under sina ruiner.
La vie surchauffée är otvifvelaktigt ett sjukdomssymptom, som kan
skrämma. Men stundom har man hos starka naturer sett till och
med de svåraste sjukdomar sluta som helsosamma rensningar af
blodet. Och denna rastlösa, feberaktiga jagt efter mål, som man
ännu ej ser, denna oerhörda njutningslystnad trots blasertheten,
denna passion för att ständigt vara i entusiasm trots allt förnuft
och ofta öfver rena dumheter, ligger det ej just i allt detta en
fingervisning om, att den akuta kris, hvarunder Paris lider, icke är
annat än ett öfvergångsstadium i nationens lif? Krafterna äro icke
döda, de spritta endast sjukligt till som hos den nervöse på den
sena vinterdagen, när kroppen är full af qvalm. En vårlig solglimt
är nog för att dämpa febern och reglera den. Till och med de
mest oroande sjukdomstecken i våra dagars Paris ha sitt
janushufvud. Till och med i sådana företeelser som Molier- och
Meunier-cirkusarna, de mondaina brottningarna på Neuillymarknaden
och annat af samma slag kan ett öga, som ser ljust, finna vinkar
om ett kroppsligt pånyttfödelsebegär hos det unga slägtet. Till
och med sådana brottmål som M:me Clovis Hugues’ och bröderna
Ballerichs kunna för ett öra, som vill lyssna med sympati, inskränka
sig till att inrymma krafvet, det evigt ouppfylda, men när en period
slutar, alltid högst ropande krafvet på ett rättvisare sammanhang
mellan slägtets lifsuppfattning och samhällsformerna, hvarunder
det lefver.
Man skall akta sig för att genast ropa ut det stora ordet
dekadans. Man bör komma ihåg, att vid slutet af det århundrade, som
blifvit kalladt det stora, stod det värre till än nu, och ändå följde
ett annat århundrade efter, som blef många gånger större. Man
skall icke bekymra sig för mycket om Paris’ närmaste framtid. Det
är förspildt besvär att ställa denna stads horoskop*, man har gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
