Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle prosten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
det som varit! Försök nu att slå bort sorgen,
prostfar!»
Och prosten log med en tår i sitt blida öga.
hTog tröstade det honom litet, det är då alldeles
visst.
Aren gingo och han blef gammal och bräcklig
men ville ogärna upphöra att förrätta tjänst i kyrkan.
Men nog såg man att det kostade på honom att
t. ex. gå uppför den rätt branta predikstolstrappan,
det tog nära tio minuter. Till sist måste han emel-
lertid ge tappt.
En söndag — han var då fyllda sina 75 år —
gick han som vanligt långsamt och varligt och med
de numera nödvändiga pauserna upp i predikstolen,
började sin predikan på det varma, innerliga sättet,
men fick ej sluta den som han plägade. Ty bäst
som han stod där och talade, med den hvita näs-
duken hängande utanför predikstolen som en fridens
symbol och med den försilfrade dufvan öfver sitt
hufvud i predikstolstaket, började han stappla på
målföret, bleknade, försökte hålla sig i kanten på
predikstolen, men föll tungt och hjälplöst omkull.
Det kom rädsla, häpnad och bestörtning i sin-
nena. Några karlar med sinnesnärvaro sprungo upp
och hjälpte ner den vördade herden, som så små-
ningom kom till sans igen nere i sakristian. Men
gudstjänsten var slut för den dagen och hans tjänst-
göring i Herrans tempel för alian tid. Det töfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
