Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Sigurd.
Med honom dog min ljusaste dröm. Öde blir lifvet för
dem som följa, när de som föra gå bort — ödsligast dock, när
höfdingatanken, stridens strålande märke, sjunker i grafven
med dem.
Kungshären
på afstånd.
Fram, fram, kristmän, korsmän, konungsmän!
Männen af följet komma tillbaka med en bår.
Sigurd.
Lyften honom på båren! Men varligt, vördsamt —han är
Eder höfding! — Och nu: bärom honom hem —■ till det land,
den jord han höll kärast!
Männen ha lagt Arnljot på båren och hans vapen bredvid honom; lyfta nu båren
upp på sina skuldror och stå redo att gå.
Sigurd
drar sitt svärd och ställer sig i spetsen för tåget.
Fager syns mig sagan,
fast i sorg hon ändas!
Skönare sång ej på jorden
sjungs än om hjältedöden.
Väjen i vördnad, färdmän,
undan på hyllningsvägen,
hälsen med heta tårar!
Här kommer Jämtlands höfding!
Tåget sätter sig i rörelse. Efter båren gå de två andra hersarne. Gunhild slår i
stum sorg slöjan för sitt ansikte och följer dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
