Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Ludvig Roth, en lärarekaraktär (Th. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Carl Ludvig Roth.
same, då de mottogos vid läroverket, förde med sig ovanor,
hvilka sedermera visade sig ytterst svåra att utrota. De
hade erhållit sin förberedande undervisning i olika folkskolor
eller hos privatlärare, och långt ifrån alltid hade man
förstått lägga grunden på rätt sätt. De saknade oftast de
första begreppen om skoltukt, hade ej lärt iakttaga den
kroppsliga hållningen, voro ej vana vid uppmärksamhet — idel
saker, anmärker Roth, hvilka i samma mån försvinna från
elementarundervisningen som lärarne blifva förnäma docenter.
För att motarbeta olägenheterna, som af dessa förhållanden
uppstodo, upprättade Eoth en privatklass — sedermera delad
i två —, hvarest gossar mottogos till förberedande
undervisning, så att lärjungarne därefter kunde vid samma läroverk
och enligt samma principer inhämta sina kuskaper från ABC
intill studentpensum. Naturligtvis fanns intet tvång att
inträda i denna förberedande afdelning; men det intresse,
hvarmed företaget i allmänhet omfattades, gjorde, att där
bildades en god stam af lärjungar, till hvilken de, som enligt
dittills vanlig ordning inträdde vid läroverket, utan svårighet
kunde sluta sig.
Roth hade redan då han tillträdde rektoratet med
manlig öppenhet uttalat en bekännelse angående sin pedagogiska
ståndpunkt, och hela hans arbete vid gymnasiet hade intet
annat varit, än ett fullbordande i kraftig handling af hvad
lian i ord bekänt. Det var ungdomens sedligt religiösa
uppfostran han åsyftade med allt hvad han gjorde och verkade. Det
var på lärjungarnes vilja han framför allt sökte inverka, för
att böja henne under Gud och därigenom gifva den enda
rätta riktningen åt densamma. Hela hans arbete som lärare
hvilade på religiös grundval, och han erkände öppet den
bibliska kristendomen såsom bildningens enda rätta
värdemätare. Sin religiösa ståndpunkt som lärare har han själf
uttryckt så, att han sagt sitt sträfvande hafva gått därpå ut,
att från barndomen vänja lärjungen att anse hela arbetet
och uppgiften såsom lärjunge som en af Gud ålagd
förpligtelse, såsom han ock för egen del betraktade sig i sitt kall
såsom en Guds tjänare och hela sitt arbete som en
fortgående gudstjänst. Och hans arbete på lärjungarnes
förbättring hade icke varit utan frukt. Spåren af hans
verksamhet blefvo skönjbara äfven utom skolan, i det tonen bland
lärjungarne blef en annan än förr. Det, hvaruti man förr
satt sin ära, därför började man snart, att blygas. Men
härmed kommo också många mindre rättsinnade föräldrar att
känna sig träffade såsom af en dom. Dessutom hade Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
