Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Ludvig Roth, en lärarekaraktär (Th. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Carl Ludvig Roth.
unges själar. Vi hafva ofvan nämt, att Roth i början af sin
lärareverksamhet fann sig föranlåten att offentligt uppträda
mot vissa pseudo-humana teorier på uppfostrans område.
Här har nu Roth uttalat den sanna humanitetens
grundtanke. Det är nämligen icke humanitet, att vekligt dyrka
det blott mänskliga i och för sig, utan hänsyn därtill, att
människan är en fallen varelse, som behöfver upprättelse.
Den uppfostringskonst är icke human, hvilken går ut på att
lossa den stränga tuktens band i den blinda tron, att
människan, lämnad så mycket som möjligt åt, sig själf och sin
egen vilja, skall utveckla sig i enlighet med sin verkliga
bestämmelse. Men det är humanitet, att vörda det
oförstörbara Gudsbelätet hos den fallna människan, dock inseende,
att Gudsbilden kan utgestaltas endast i den mån den onda
viljans anspråk uppgifvas. Den uppfostringskonst blir då i
sann mening human, hvilken med all den tukt, som behöfves,
vill arbeta på att böja den mänskliga onda viljan under Guds lag
och ordning. Endast på denna väg kan nämligen det sant
mänskliga — d. v. s. det Gudsbildliga — hos människan få ut sin rätt.
Staden Nürnberg hedrade den afgående värderade
läraren med hedersmedborgarerätt, och den teologiska fakulteten
i Erlangen förlänade honom sin doktorsvärdighet.
Som seminariiföreståndare synes Roth aldrig hafva
funnit sig rätt väl. Van som han var vid gymnasiets mindre
stela disciplin gjorde den snart sagdt något klosterlika
semi-nariiordningen på honom ett frånstötande intryck. Dessutom
hade han här i det afskilda Schönthal icke samma tillfällen
till vederqvickande umgänge som han förr haft. Han
började snart att längta till en verksamhet, som mera toge hans
spänstiga själskrafter i anspråk. Den ledighet, som den
mindre ansträngande tjänstgöringen vid seminariet lämnade
honom, använde han för egna studier. Nägelsbachs utgifvande
af sin Homeriska Theologi hade gifvit Roth förnyad
anledning att sysselsätta sig med frågan om den grekiska
religionens och filosofiens förhållande till kristendomen. Den första
frukten af hans studier i detta ämne var en recension öfver
Nägelsbachs bok i den från Erlangen utgående Zeitschrift
für Protestantismus und Kirche, hvarförutom han sjelf såsom
en "halfmogen frukt" af sina snart afbrutna filologiska och
filosofiska forskningar betecknat ett sedermera hållet skoltal:
"Wie die Beschäftigung mit dem klassischen Alterthum der
rëligiösen Jugenbüdung förderlich sein känne" ? *
* Kleine Schriften II p. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
