- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
64

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågor rörande gymnastikundervisningen vid de allmänna Läroverken (G. N.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 Frågor rörande gymnastikundervisningen.

om att finna denna gräns. Sättes en läsklass till 30 högst
40 lärjungar, hvartill goda skäl torde kunna anföras, så är
det tydligt, att en gymnastikafdelning — denna motsvarar
här klassen — mycket väl kan uppgå till dessa tal, och
man behöfver väl ej häller betvifla, att, mecl tillräckligt
utrymme och nödig materiel, en gymnastiklärare utan all
olägenhet kan sköta ett betydligt större antal.

Den rätta begränsningen synes vara att finna i
lärarens förmåga att under en pågående gymnastiköfning kunna
med blicken följa hvarje lärjunge, hvarhälst han i
gymnastiksalen befinner sig, och mecl rösten göra sin vilja gällande,
med ett ord, med full klarhet och säkerhet beherska det
hela, äfven då detta är som rörligast. Blifver nu antalet
för stort, så upphör all möjlighet af lärarens direkta
inverkan på lärjungarne under alla förhållanden, och han får med
gymnastiserande underafdelningar och deras ledare icke med de
enskilde lärjungarne direkte att göra. Desse ledare komma då
till för stor betydenhet; det hela antager, efter hand som
det tillväxer, en öfvervägande mekanisk karaktär. Det går,
när man har tillräckligt med redskap och nödig ordning
vidmakthålles, ungefär såsom en fabrik, däri lärjungarne på en
kort stund likasom gymnastiskt afbrukas efter ett faststående
skema. Det hela blifver då allt för andelöst och den
bästa delen af saken, den personliga växelverkan mellan
läraren och lärjungen, går förlorad, på samma gång tillsynen
blifver, mindre säker.

Är icke, om man sålunda fasthåller vigten af den
direkta växelverkan mellan läraren och lärjungen, 100 lärjungar
ett mått för en gjmiiastikafdelning, som icke m) eket bör få
öfverskridas?

2. Huru stor bör, med antagande af 100 lärjungar
såsom ett normalmått för storleken af en gymnastikafdelning,
en gymnastiksal vara?

För att läraren med god öfversigt skall kunna
samfäldt under sitt eget kommando öfva hela afdelningen i
fristående gymnastik m. m., hvilket är af synnerlig vigt, böra
lärjungarne vara uppstälda på en tvåledslinie, hvarifrån
lämplig förmering med lätthet kan vinnas, och 100
lärjungar erfordra då en sal af minst 80 fots d. v. s. 24 meters
längd. Mot denna längd svarar mycket väl 40 fots d. v. s.
12 meters bredd, och 20 fots d. v. s. 6 meters höjd är för
äntringsöfningarna, hvilka härvid kunna vara bestämmande,
fullt tillräcklig. En sådan sal får äfven för ögat mycket
goda proportioner och gifver ett intryck af både storhet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free