Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågor rörande gymnastikundervisningen vid de allmänna Läroverken (G. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 Frågor rörande gymnastikundervisningen.
måtta. Den innehåller äfven en tillräcklig luftvolym, så
framt nödig ventilering iakttages. Med 12 meters bredd
blifver, då redskapen är väl anordnad, utrymme äfven för
det tredje ledet vid uppställningen, om så skulle behöfvas,
men nödigt utrymme vinnes då vida bättre genom salens
förlängning till 10Ö fot d. ä. 30 meter, och vill man då behålla de
goda proportionerna, så kan bredden lämpligen blifva 15 och
höjden 7 meter. Högre bör salen icke vara, emedan man
då, så framt äntringsredskapen räcker ända upp i taket,
allt för lätt frestas till att onödigt högt uppdrifva dessa i
sig själfva starkt ansträngande rörelser, och då man genom
salens ytterligare förlängning äfvenledes kan komma i stark
frestelse att göra gymnastikafdelningarna större än de böra
vara, så frågas, huruvida icke 24 meters längd, 12 meters
bredd och 6 meters höjd kunna få gälla såsom minimimått,
och 30 meters längd, 15 meters bredd och 7 meters höjd
såsom maximimått å en gymnastiksal för ett högre allmänt
läroverk?
Afses med salen äfven andra ändamål, skall den t. ex.
vara en fullständig exercislokal för rekryt- och
underbefälsskolor eller en stor samlingssal för afhandlandet af
allmänna ärender m. m., så kan den visserligen äfven då
användas till gymnastiksal, men då blifver den besvärligare och
kostsammare att städa, uppvärma och underhålla, och på
samma gång inträder då allt för lätt det ofvannämda felet
att göra gymmastikafdelningarna större än de böra vara.
3. Huru ofta bör en gymnastiköfning återkomma?
Gör man sig något närmare reda för, huru en aktiv
kroppsrörelse — och af sådana består ju skolgymnastiken —
verkar, så finner man lätt, att cirkulationen är den
organiska funktion, som genom muskelverksamheten närmast och
direkt påverkas, under det att innervationen, hvarförutan
någon aktiv rörelse icke är tänkbar, genom återverkan
indirekt tilltalas. Men de öfriga organiska funktionerna, såsom
närmast respirationen och sedan hela nutritionen, komma
härigenom äfven i förhöjd verksamhet, hvarjämte
viljekraften genom den kroppsliga ansträngningen på det
naturligaste sätt tages i anspråk, och tankekraften, till följd af
uppmärksamheten och den reda i föreställningen, som rörelsens
riktiga utförande kräfver, ingalunda blifver overksam. Till
följd af denna allmänna och genomgående verkan kunna väl
genomtänkta och rätt anordnade kroppsöfningar sägas från
den fysiska sidan motsvara hela det intellektuela arbete,
som af läsämnena i skolan föranledes, och då detta dagligen
Pedagogisk Tidskrift.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
