Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och granskningar - A. Frigell, T. Livii ab urbe condita liber I (R. Törnebladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frigell, T. Liv ii ab urbe condita liber I.
85
tryck hafva framhållits, t. ex. 4, 1, debebatur fatis, som till
belysning af betydelsen kunnat sammanställas med: "det stod
skrifvet i stjernorna", hvarigenom olika kulturåskådningar hade
framträdt. Ordet fides, som erbjuder vissa svårigheter, söker förf. noga
förklara; det synes dock, som om det subjektiva och det
objektiva, det aktiva och det passiva, härvid något flutit i hvarandra,
se t. ex. s. 66 "uppriktigheten (tillförlitligheten)" samt s. 87,
där bland annat ficles fuerit säges tjäna såsom passivum till
fido (månne ej snarare till "pro certo habere" eller något
liknande?)
Tvifvelsmål anse vi oss böra uttala om super (Numicum)
s. 66: på en höjd vid (= på stranden af?); ad id ipsum, s. 69:
just med utsättningen (utsättandet?); legitima, s. 73: lagliga
bestämningar (bestämmelser?); ad vim spectare, s. 75: vända sig
till våldsåtgärd; pie, s. 100: med fog (?) och rätt, utan
kränkning af gudomlig eller mänsklig rätt, alltså med godt samvete (?);
pomerium, s. 107: ringmuren; inter (illa pila), s. 108: i
omgifningen (?) (närheten) af o. s. v.
S. 101 (23, 3) synes ingens till exercitus kunna återges
med "stark", och s. 137 (46, 2). kan affeetare tolkas med
"komma åt". S. 142 öfversattes enimvero (51, 8) med "då
visserligen", bättre är måhända: "då var det ju själfklart, att"
eller "naturligtvis". S. 137 jämföres ordspråket malum malö
aptissimum med det stundom, använda "hake söker (råkar?)
make". Fullt riktigt har utg. undvikit det oförnuftiga "kaka
söker maka". För prof. Frigell är det naturligtvis väl bekant,
att detta talesätt anses hafva uppkommit af "Krage (kråka) söger
Måge". Stundom begagnas väl många utländska ord (se t. ex.
s. 83: heterogenitet, fraktion, anakronistiskt m. fl.). S. 96 talas
om "afbrytandet" (rifvandet?) af Tiberbron. Såsom exempel på
de flere gånger lyckade öfversättningsförsöken anföra vi s. 138
(47, 3) "arbeta för en tron i främmande land".
Det archeologisha och historiska erbjuda stora svårigheter
för en tolkare af Livius. Såsom bekant är, har denne
skriftställare i många fall haft en oriktig, från senare tiders
förhållanden uppkommen föreställning om de äldre statsinrättningarna
m. m. Kommentatorn måste härutinnan undvika vidlyftiga
utredningar och så mycket som möjligt hålla sig till texten, dock
med antydande af det, som kan anses historiskt säkert eller
åtminstone högst sannolikt. Så synes patres hos Livius i
allmänhet beteckna senaten; dock anses patrum auctoritas i senare
tider hafva meddelats af en helt och hållet patricisk korporation,
kanske den patriciska delen af senaten. Härom kunde måhända
hafva lämnats upplysning. Vi hålla dock prof. Frigell i det hela räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
