Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Den grekiska skolgrammatiken under de tre sista decennierna (V. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Den grekiska skolgraramatiken.
man akta sig för att i skolan införa det nya, innan det
verkligen bestått profvet inför vetenskapens domstol, och vidare
få vi ej tänka på att af skolans lärjungar utbilda filologer
eller språkforskare ex professo. Således ej språkhistorisk
förklaring öfver allt, där en dylik kan gifvas, utan endast där
den af sjelfva undervisningen påkallas för att skärpa
iakttagelsen, klargöra sammanhanget mellan olika former eller
uppkomsten af en viss ordform och därmed bättre fästa den i
minnet och lära gossen lättare igenkänna den, när den möter
under läsningen. Att den nya riktningen i åtskilligt har rätt
gent emot den äldre är ostridigt. Verkningarna visa sig
också redan. I sista (15:e) upplagan (1882) har Curtius
strukit sin förra förklaring af maskulinernas gen. sing. på
0 v i a-deklinationen ( ao-to-ov ) och lämnat denna form alldeles
oförklarad (§ 122)*. E. Koch säger i 8:e uppl. (1881), §. 19, 3
"Der Gen. Sing. der Masculina gelit auf 0« aus;
erhatnäm-lich den Ausgang des Genetivs der viel zahlreicheren
Masculina der zweiten Declination angeuommen".
I Danmark, där redan 1844 Tregder, hufvudsakligen
stödjande sig på Rask, hade gjort en början till att införa en
riktigare, med den jämförande språkvetenskapen mera
öfverensstämmande, metod i den grekiska formläran, utgaf C. Berg
1862 en Græsk Formlære til Skolebrug (5:e uppl. 1879),
hvari han med stor försigtighet sökt görp. sig till godo det nya i
Curtius’ Schulgrammatik, i fiera vigtiga fall upptagit hans
resultat, men mera sällan hans framställningssätt, i det
han, ledd ’af praktiske Hensyn’, för det mesta gått sin egen
väg. Bergs Formlære användes för närvarande i de allra
flesta danska skolor.
I Norge utkom år 1859 Græsk Skolegrammatik af D:r
Georg Curtius. Oversat af Valentin Voss, (2:a uppl.
1866, 3:e uppl. af formläran 1875 och af syntaxen 1876).
Efter hand infördes denna lärobok i nästan alla lärda skolor
1 Norge. Men år 1873 framträdde Græsk Formlære af Schou
Bruun, som i förening med syntax och "dialekter" 1876 ut-
tigt. I en senare skrift åter, Junggrammatische Strei/züge im Gebiete der
Syntax (1882), hvari han efter en historisk öfversigt af den
unggramma-tiska litteraturen afhandlar det psykologiska momentet i de
syntaktiska språkformernas bildning, äro hans uttalanden med allt det
tänkvärda, som ligger i denna ingalunda nya psykologiska uppfattning,
stundom väl djärfva.
* Jag har ej varit i tillfälle att se, om denna ändring möjligen
införts redan i några af de närmast föregående upplagorna. 1 10:e
upplagan (1873) qvarstår deu gamla förklaringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
