Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Den grekiska skolgrammatiken under de tre sista decennierna (V. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 Den grekiska skolgraramatiken.
bok har i framställningen af formläran, såsom naturligt är,
hämtat mycket från Curtius, men har sökt afsöndra hvad
som synes vara öfverflödigt, rör sig däremot i syntaxen, där
Curtius i sina tidigare upplagor mera inskränkt materialet,
med större själfständighet.
Det skulle föra oss för långt och ingalunda vara någon
lätt sak att uppräkna alla läroböcker i grekisk grammatik,
som sedan i Tyskland sett dagen med uppgift att verka för
samma mål. Synnerligen lifligt har arbetet på detta område
varit i den jämförande språkvetenskapens stamland, där också
de klassiska studierna drifvas med sådan kraft*.
l’å det syntaktiska området har den jämförande
språkvetenskapen ej ännu utfört något stordåd. Yi tro oss kunna
säga detta utan att därmed förringa värdet af B. Delbrücks
och E. Windischs SyntaJctische Forschungen (I—IV, 1871
—1879), J. Jollys Ein Kapitel vergleichender Syntax (1872)
och andra arbeten på detta område. Den lokalistiska
kasus-teorien var redan öfvergifven, när Holzweissig uppträdde
med sin skrift, Wahrheit und Irrthum der localistischen
Casus-thcorie (1877).
Men vi stå nu vid böljan af ett nytt skede inom
språkvetenskapens utveckling. Den unggrammatiska eller, såsom
den också kallas, den analogistiska skolan, hvars högsta
grundsats är ljudlagarnes orubbliga, undantagslösa giltighet
och som vill förklara alla skenbara undantag såsom
form-öfverflyttningar eller analogier, sträfvar att efter sina åsigter
omdana skolgrammatiken. Annu har den ej hunnit långt.
Ett upprop till skolmännen att verka i den nya riktningen
innehålles i Osthoffs föredrag, Der grammatisehe
Schul-unterrieht und die sprachivissensehaftliche Methode (Zeitschr.
f. die österreich. Gymnasien, 1880. Häft. 1), hvari han
söker på de grekiska imperativen visa det nya
förklaringssättets lämplighet äfven för skolundervisningen **. Men först må
* 1880 användes vid de preussiska gymnasierna Kochs grekiska
grammatik i 69, K. W. Kiügers i 60, Franke-Bambergs fonnlära i 44,
Seyffert-Bambergs syntax i 39, Curtius’ grammatik i 38, Buttmanns i 24,
Bergers i 23, Schnorrbusch-Scherers i 15, Müller-Lattmanns i 10,
Bam-bergs horn. Formen i 10, Biaunes syntax i 9 och Küliners språklära i 9
gymnasier. B. Grosser, Zeitschr. f. d. Gymn. XXXV (1881), s. 650.
Curtius’ grammatik tyrks hafva sin största spridning i södra Tyskland
och de tyska delarne af Österrike.
**■ H. Z i em er har i uppsatsen, Die Stellungnahme des grammatischen
Gymnasialunterrichts zur neueren sprachwissenschaftlichen Methode der
soge-nannten Junggrammatilcer. [Zeitschr. f. d. Gymn. Wesen, XXXV (1881;],
som i det hela är en öfversigtlig inledning, uttalat sig mera försig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
