Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och granskningar - A. Petersson, grekisk formlära till läroverkens tjänst (V. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekisk formlära till läroverkens tjenst utarbetad
af D:r A. Petersson. Lund 1878. C. W. K. Gleerup.
149 sid. 8:0. Bunden 2 hr. 50 öre.
I företalet påminner förf. om den inskränkning, som
läsningen i det grekiska språket efter år 1873 lidit vid våra allmänna
läroverk, då undervisningen däri inträder två år senare än förr
och i samband härmed de åt ämnet anslagna lärotimmarnes
antal ej så litet minskats. På grund häraf bör — menar förf.
— allt, som kan anses redan vara inhämtadt genom studiet af
andra språk, vid den grekiska undervisningen förbigås, och vidare
böra alla detaljer, som hunna undvaras, lämnas å sido. Förf.
har ock vid utarbetandet af sin lärobok låtit sig ledas af dessa
grundsatser. Men han kunde måhända i detta afseende ha
förfarit något strängare. Utan afsaknad synes skolgrammatiken kunna
undvara böjningen af uvuytwv (’fängelse’ Kallisthenes hos Snidas),
vokativen uiåol, som, så vidt anmälaren känner, endast
förekommer hos en grekisk grammatiker (Bekker, Anecdota III, 998)
och sannolikt är en senare analogibildning till nei&of, vidare
XaUcTtQos, XaUmaros (Aristoph., Aristot. Eurip , Plutarch. och
Lu-kian.). Om àrjåàiv och xthäà»> pröfvas böra upptagas med sina
oregelbundna former för gen. och vok. sing. àtjåove, à^of, /sfodoT,
som endast synas förekomma på enstaka ställen i den grekiska
poesien (Kühner, Ausf. Gram. I. s. 385), kunna de lämpligast
intagas i förteckningen på oregelbundna substantiv, där de göra
minsta förfång. Däremot har det synts oss, som förf. ej bort
alldeles med tystnad förbigå annat, som i en grekisk formlära
måhända ej är utan sin vigt, hvarom närmare i det följande.
Förf. säger i förordet, att han i afseende å uppställningen
i allmänhet följt E. Kochs Griechische Schulgrammatik. Så
är det också. Dock har förf. ej slafviskt följt sin förebild: vissa
afdelningar har han mera själfständigt behandlat, och här och
där äro ändringar och tillsatser gjorda.
Anmälaren har fäst sig vid den olika uppställning, som
förf. valt i deklinationen och i konjugationen. I den förra
afdelningen, särskildt vidkommande substantiv och adjektiv, lämnas för
hvarje mindre afdelning först en redogörelse för formernas bildning,
affattad i regler och anmärkningar, och sist komma själfva
böjningsexemplen. I afdelningen om verbets böjning följes
åtminstone i det hela den motsatta ordningen: i hvarje mindre
afdelning ställas sålunda böjningsexemplen främst — någon gång
förutskickas några inledande ord t. ex. § 44 om perfektreduplikation —
och därefter kommer redogörelsen för formernas bildning. Vi tro ock,
att den senare ordningen är från undervisningens synpunkt den enda
rätta, så vidt nämligen lärjungen skall läsa sin lärobok i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
