Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och granskningar - A. Petersson, grekisk formlära till läroverkens tjänst (V. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Petersson, greirisk formlära.
199
ordningsföljd, hvari den är affattad. Att först meddela en mängd
abstrakta regler, som lärjungen ej fattar eller fattar till mindre
än hälften, som för honom sålunda knappast är något annat än
tomma ord, tills han får dem belysta med exempel, kan ej vara
den rätta vägen. Nej, först det konkreta, därpå det abstrakta;
först de böjda orden, därpå muntlig analys af deras böjning,
och denna analys må sedan bekräftas med bokens regler, som
tjäna till att bättre fästa det inhämtade i minnet. Men
framför allt, må lärjungen vid denna muntliga analys främst lära sig
att se, att själf göra iakttagelser och slutsatser och fatta så
mycket som möjligt på egen hand med ledning af lärarens
frågor. Hvad är här stam? Undergå, den vid böjningen någon
förändring, dess slutvokal eller dess slutkonsonant eller
slutstafvelse (yXüxrøct yXwaatj-e <iv!>q<dtioS- av&qtont uv&QOin-tov etc. noturjv,
(paXctyZ, oåovi, ytQ<ui> ytqov yénovoi etc.) eller inuti (tuctqos)? Huru
bildas nom. sing.? Huru vok. sing.? o. s. v. Först sedan man
sålunda gått igenom de särskilda böjningsexemplen, är lärjungen
mogen för att läsa reglerna för deras böjning.
Att sätta genusreglerna inom deklinationerna framför
böjningen tro vi i allmänhet vara mindre lämpligt. Lärjungen eger
ännu för litet ordförråd, om han eger något: reglerna böra vara
för honom en sammanfattning af enskildheter. Dock betyder det
mindre i 2:a deklinationen, mera i den 3:e, i synnerhet om de
ej åtföljas af några exempel (§ 23,4). De kunna där ej fattas
utan bli död utanläsning.
Den yttre uppställningen synes anmälaren öfver hufvud taget
vara rätt öfversigtlig och god. Men den skulle ha vunnit
betydligt, om förf. ej varit så njugg på omväxlande stilar (fet och
kursiv eller åtminstone spärrad). Ögat behöfver detta yttre stöd:
det skärper uppfattningen och stärker minnet. Har Löfstedt i
sin lärobok slösat därmed, har förf. — så synes det nästan —
varit rädd därför. Någon gång hade en uppställning i
tabellform eller i spalter varit önsklig, t. ex. af 3:e deklinationens
kasusändelser (§ 23,2), af fut. och aor. I af verba pura och
muta (§ 43,1, a och b). Stundom har en sats blifvit något för
lång och därigenom tung och invecklad (§ 44,3, a).
Böjningsexempel upptagas så fullständigt, som det kan
tarfvas i en skolbok. Härpå igenkänner man den erfarne läraren. Men
något, som vi sakna, är qvantitetstecken, t. ex. i böjningsexemplen
tpMa, Soetc. (s. 16), vid räkneorden (s. 50), vid böjningen
af åeixvvfii (s. 107). En annan yttre brist vilja vi jämväl
påpeka: den består i saknaden af paragrafnummer å hvarje sida:
med de långa paragrafer, hvarpå boken fördelat sitt innehåll,
Pedagogisk Tidskrift.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
