Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - A. E. Widholm, Fransk språklära (H. v. Feilitzen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
A. E. Widholm. Fransk språklära. 234
fördom, då ingenting så mycket underlättar den första
undervisningen som att där hafva en kortfattad, lätt öfverskådlig
lärobok; när denna blifvit fullständigt och väl inlärd, har man en
fast grund att bygga på och kan då utan fara, att lärjungen
skulle drunkna i för många detaljer, sätta i hans hand ett så
fullständigt arbete som lektor Widholms. Vi hafva därmed icke
velat säga, att den nya grammatiken bör uttränga de förut
existerande och på goda skäl högt värderade. De torde försvara
sin plats vid sidan af hvarandra. Genom dess stora mängd
detaljer skall kanhända mer än en lärare finna betänklighet att
införa lektor Widholms språklära i skolan, ehuru vi tro denna
betänklighet oberättigad, då för skolans högre klasser det är af
vigt att hafva en så fullständig lärobok som möjligt, hvilken
lärjungen i hvarje tvifvelaktigt fall kan rådfråga, utan att han
därför skall vara skyldig att i minnet bevara alla detaljer.
Men denna stora fullständighet är emellertid jämte
öfver-sigtligheten och klarheten det nya arbetets största förtjänst.
Tyvärr har arbetet därjämte ganska kännbara brister. I
synnerhet märker man flerstädes, atfs författaren icke tillräckligt
tillgodogjort sig de nyaste forskningarna på den franska
grammatikens område, om v\ un(jantaga Brachets arbeten. Förf. har
icke häller infört àe förändringar, som akademien sanktionerat i
sin pictionrMire af 1878. i flera punkter innehåller arbetet
också fak^gta oriktigheter. Vi skola söka att närmare motivera
dessa omdömen, då vi nu gå att i detalj framställa de
anmärkningar, vi gjort under bokens genomläsning. En del af dessa
anmärkningar äro icke framstälda såsom klander mot boken, då
de grunda sig på arbeten, som i afseende på formläran utkommit
under eller efter 1879, och i afseende på syntaxen, på arbeten
utkomna under 1881 och 1882 års förlopp*).
Sid. 6 "college jämte college" sid. 7 "piége". Jfr. sid. 49 etc.
Akademien införde 1878 gravisi ändelsen —ège. Sid. 8, 36, a 12, att
ressusciter etc. dock uttalas med slutet e-ljud är icke anmärkt.
"Richelieu"; ch betecknar icke mer än ett konsonantljud; efter
cli är grafiskt oaccentueradt, tonlöst e nästan stumt, när
följande ljud icke lägger hinder i vägen därför, jfr acheter (se
Lücking p. 5); i pourpre, peuple etc. är e icke "alldeles
ohörbart". (Se bland annat K. Z, II, 110.) Men för att förebygga
det felaktiga uttalet peupel, pourper, torde däremot böra fram-
* I det följande citeras G. Lückings Französische;
Schulgramma-tik med "Lücking"; Zeitschrift fiir neufranzösische Sprache und Literatur
utg. af Körting och Koscbwitz (l:sta bandet 1879) under förkortningen
K. Z., Sievers Lautphysiologie sista uppl. 1882 med "Sievers", och
slutligen flölders och Mätzners grammatikor med författarnes namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
