Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - A. E. Widholm, Fransk språklära (H. v. Feilitzen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
A. E. Widholm. Fransk språklära. 236
nas. I moeurs hör man numera lika ofta att s icke uttalas
som motsatsen.
Sid. 33. Vid en möjligen behöflig ny upplaga torde man
vid framställningen af aksenten böra taga hänsyn till det
intressanta föredrag, som doc. F. Wulff höll vid filologmötet i
Kristiania 1881, hvaraf ett referat meddelats i denna tidskrift *.
Därigenom torde anm. till författarens annars riktiga regler om
aksenten något modifieras. Sid. 40. Vid framställningen af
substantiven har förf. bibehållit kasusuppställningen och äfven uppstält
ablativus såsom särskildt kasus i franskan. Om det också är riktigt
att i allmänhet bibehålla kasuskategorierna särskildt för pronomina,
torde det dock vara oriktigt att införa dem alla vid
substantiven, då hvarken nom. och ack. eller genitivus och ablativus
skilja sig genom olika former. Särskildt förstå vi icke den vinst
man har af att åter införa ablativen. Sid. 48, 3 a, saknas ändelsen
—gon. Sid. 52. Amour. Angående detta ords nuvarande genus,
se fullständigare, K. Z. II, 130. Gens. Skulle man icke en gång
kunna komma öfverens om att borttaga det dumma och osanna
exemplet: les vieilles gens sont soupgonneux med eller utan
till-lagdt toutes, — som vandrat från grammatika till grammatika **.
Sid. 53 c anm. Vaprèsmidi är enl. Akad. Diction. 1878 mask. Sid.
59. Bland de ord på al som bilda pluralis på als saknas cJioral.
Sid. 70. Amical heter numera enl. Ac. 1878 i plur. amicaux. På
théatral i plur. ger Ac. endast exempel i fem. Sid. 72. Kegeln för
den olika användningen af organisk och oorganisk komparation vid
adj. bon, mauvais, petit saknas. Sid. 73—4 anm. Enl. Ac.
1878 sättes icke bindestreck efter tres. Sid. 78. Vid
framställningen af personal- och possessivpron. skulle det vara en
fördel att redan från början utbyta de i en viss mening
oegentliga uttrycken förenade och själfständiga pron. mot betonade
och obetonade, som på samma gång tydliggöra de olika
formernas uppkomst och orsaken till deras olikhet. Därigenom skulle
också förklaras, hvarför me, te vid jakad imp. måste utbytas mot
moi, toi. Sid. 79. "Subst, i nom. få aldrig stå efter verbet
vid frågor", säger förf. Skulle då uttryck som Quand vientmon
frère vara oriktiga? Sid. 94. Brukas icke aucun och nid
under vissa förhållanden också i pluralis? Sid. 98. Förf.
upptager konditionalis som särskildt modus. Som bekant har man
numera i allmänhet med t. ex. Mätzner och Hölder frångått denna
* Nu fullständigt utkommet i: "Forhandlinger paadet andet
nordiske fllologm^de.
** Med afseende på ordet gens begagna vi tillfället att fasta
uppmärksamheten på några intressanta anmärkningar om detta ord af A,
Darmesteter i Revue critique 1880 I, 135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
