Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - A. E. Widholm, Fransk språklära (H. v. Feilitzen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. E. Widholm. Fransk språklära.
241
futurum i bisatsen, synnerligast då för förf. konditionalis är
ett själfständigt modus. Sid. 338. En vilkorssats med si efter
s’étonner är endast vanlig, när verbet i hufvudsatsen är nekadt
(jfr Liicking sid. 251). Sid. 344. Konj. i relativsatser
förekommer efter ordningstal i allmänhet, ej blott efter le premier
och le dernier [se exempel hos Lücking pag. 237]. Sid. 354,
ëtre såsom rörelseverb öfversätter förf. med "vara hän",
hvilket förefaller ett något osvenskt återgifvande af tyskans "hin
sein". Regeln gäller föröfrigt icke efter ëtre i alla tempora.
(Se Lücking sid 302, Hölder sid. 167.) Sid. 363. Eegeln om
à eller de efter c’est med olika betydelser torde knappast hålla
streck (jfr K. Z. II, 287). Sid. 371. Till part. du, pu, voulu
bör tilläggas permis. Ex. hos Lücking pag. 275. Sid. 377
borde negationens fullständiga utsättande vid Quiconque anmärkts
såsom i Lidfors grammatik. Regeln om negation vid autre är
icke fullständigt angifven. Jfr Lücking p. 328, Chassang p.
421. Sid. 379, ne efter à moins que torde rättast böra
uppfattas som pleonastiskt, då det kan saknas både i franskan och
svenskan (jfr Lücking sid. 266 anm. och 330). Till si ee n’est
borde tilläggas si ee n’était och n’eüt été. Sid. 380. I n’avoir
garde är ne icke pleonastiskt ur historisk synpunkt, hvilket borde
anmärkts. Efter éviter kan ne enligt Littré saknas, efter
em-pëeher kan ne saknas, när det själft står i infinitivus, och
enligt både Acad. och Littré, när det är nekadt, i hvilken form
som hälst. Jfr Lücking sid. 245 anm.; Mätzner sid. 450.
Regeln om ne efter avant que är knappt riktigt uttryckt, jfr ex.
hos Lücking sid. 380 anm. och Mätzner sid. 451. I que ne
för sans que är väl icke ne pleonastiskt. Att ett pleonastiskt
ne skulle finnas efter non pius qke i det exempel, som förf.
anför: je n’y vais non pius que vous är väl icke häller riktigt.
Är det ne, som i denna sats finnes, öfverhufvud pleonastiskt?
Sid. 387. Skilnaden mellan användningen af dans och en i vissa
speciela fall är riktigare angifven af Lücking sid. 375, 576.
Utrymmet medgifver icke att längre uppehålla oss vid de
ofullständigheter och mindre oriktigheter, som vi ytterligare
antecknat. Af hvad vi anfört torde hafva framgått, att man måste
anmärka som en brist i arbetet vid sidan af dess stora
förtjänster, att förf. icke synes fullt tillgodogjort sig det nyaste
forskningsarbetet på den franska grammatikens område. Men mer än
någonstädes blir detta märkbart i framställningen af
ordbildningsläran, som är genomgående föråldrad och oriktig. Förf.
har först velat lämna en framställning af de ljudlagar, som gjort
sig gällande vid, som förf. mindre korrekt uttrycker sig, den
ombildning, som de latinska orden lidit vid sin öfvergång till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
