Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - Verdandi, Tidskrift för ungdomens målsmän i hem och skola 1:sta häftet (Y.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verdandi, Tidskrift för ungdomens målsmän. 246
förhållanden" afhjälpas. Med denna reform skall man söka vinna
"ett nytt system", hvarigenom "det gamla helt och hållet
kastas öfver bord". Detta nya system skulle erhållas på
experimentel väg och på denna väg i lugn och ro utveckla sig; efter
"åtminstone fem eller kanske tio års experimenterande" kunde man
möjligen finna det "nya och ursprungsfriska". Man får nämligen
icke tro, att detta kan diskuteras fram i komite’er 1. d.; det får
icke häller inför skrifvas. Däremot kan det vinnas dels genom
upprättande af friskolor, "fria från trycket af några utifrån gifna
stadgar" och ledda af fullkomligt själfrådande rektorer, dels
genom "friklasser" under ledning af lika själfrådande lärare. En
komité skulle sodan få till uppgift "att pröfva de system, som
utvecklats inom de olika friskolorna", och "att utvälja de om
origi-nel och själfständig uppfattning vittnande förslag, hvilka mest
närmade sig idealet, samt vidare att ur dessa uttaga det för dem
alla gemensamma" (kursiveradt af anm.). Detta skulle bilda
grundstommen till en ny allmän skollag.
Härmed har förf. utstakat "vägen till ett nationelt
skolsystem" eller åtminstone gifvit uppslag till en diskussion öfver en
vidtomfattande fråga. Anmälaren lämnar åt läsaren att döma, i hvad
mån bidraget kan anses värdefullt, och inskränker sig för egen
del till några få anmärkningar.
Om det verkligen varit författarens mening att inleda
en diskussion i denna fråga och på samma gång lämna ett
bidrag till frågans utredning, borde ban icke då först hafva
uppvisat eller åtminstone antydt, för hvilken kritik vårt skolsystem
visar sig helt och hållet förkastligt? Eller är vår reform vän så
litet initierad i skolfrågor, att han icke vet, att kritiken på detta
område är mycket olikartad, ja, om den tages som ett belt utan
åtskilnad, är motsägande? Skulle emellertid kritikens blotta
befintlighet vara ett tillräckligt skäl att helt och hållet utdöma vårt
skolsystem, eller menar Quisque, att skolsystemet bevisat sig själft
såsom en ren, genomgående förvillelse, under det att all kritik
och särskildt kritiken i fråga är ofelbar? — Förf. omnämner
experiment såsom den enda rätta vägen till ett nationelt
skolsystem. Om diskussioner och andra länders erfarenhet yttrar ban
sig på ett sätt, som om de absolut icke finge tagas till hjälp.
Detta kan väl aldrig vara förf.-s mening? Men om så icke är
förhållandet, hvartill då så många ord för att säga den enklaste sak
i verlden? Om experimenten vid de föreslagna "friskolorna" icke
stödde sig på en föregående diskussion och redan vunnen
erfarenhet här och i andra land, blefve utsigterna rätt stora, att dessa
försök skulle för den ungdom, som gjordes till experimentalfält,
medföra större skada än det gamla någonsin gjort. Genom förf.-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
