Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Ett afslutningstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett afslutningstal.
Viel afslutningen i Falu högre allmänna läroverk
sistlidne juni månad nedlade hr Landshöfdingen m. m. Curry
Treffenberg sin befattning såsom läroverkets Inspektor. Hr
Treffenbergs tal vid tillfället, sedermera intaget i tidningen
Dalpilen, har kommit i våra händer och då vi med den värde
talarens tillåtelse ur nämda källa här meddela detsamma,
skola vi därmed helt visst bereda våra läsare ett nöje.
Talet lydde sålunda:
Säkert skall det förefalla något hvar egendomligt, att jag
vid detta tillfälle till en början kommer att sysselsätta mig icke,
såsom ju det kunde väntas, med Eder, unge vänner, som jag ser
här framför mig, utan med mig själf. Förklaringsgrunden
härtill ligger däri, att både ni och jag stå inför en vändpunkt i
detta läroverks historia, som helt visst skall bekomma oss bägge
väl. Med slutet af detta läsår kommer nämligen inspektoratet
öfver läroverket att öfvergå i nya händer, och då jag under så
kort tid innehaft det samma, har jag ansett mig skyldig mig
själf att begagna detta tillfälle, det sista som för mig erbjuder
sig, för att söka freda mig från en anklagelse, som eljes, utan
närmare förklaring öfver förhållandet från min sida, med allt skäl
kunde riktas emot mig, den anklagelsen nämligen, att jag lika
lättsinnigt både emottagit och lämnat en så ansvarsfull
befattning som den, hvarom här är fråga.
Då, kort efter det läroverkets inspektor afgått, eforus
anmodade mig att öfvertaga inspektoratet, försatte detta uppdrag
mig i stort bryderi, då jag naturligtvis måste inse, att jag ur
ingen synpunkt var qvalificerad att fylla de kraf, som med allt
fog böra ställas på inspektoratet öfver ett större
elementarläroverk. Jag visste ju, att redan de mångfaldiga göromål, som äro
förenade med mitt egentliga ämbete, äfven som åtskilliga andra
uppdrag, dem jag till följd af min ställning inom länet icke
ansett mig knnna eller böra undandraga mig, upptogo så stor del
af min tid, att föga eller intet däraf kunde egnas till en så
beskaffad ledning och öfvervakande af undervisningens gång och
lärovertøbts öfriga angelägenheter, som med
inspektorats-institu-tionen afses. Där utöfver egde jag tillräcklig själfkännedom för
att begripa, att, oafsedt detta, så att säga, yttre hinder för ett
verksamt utöfvande af inspektorsbefattningen, hos mig förefans
äfven en inre, ändå mer betänklig brist, eller bristen på
erforderliga insigter och erfarenhet med däraf följande oförmåga att
på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla min plats. Emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
