Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Ett afslutningstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Ett afslutningstal.
lertid lät jag i trots af alla dessa vanskligheter öfvertala mig
att emottaga inspektoratet, dels emedan det föreföll mig
motbjudande att med afslag bemöta den önskan, som till mig var
framstäld af stiftets biskop, till hvilken jag stod i gamla
förbindelser från don tid, då min verksamhet var fästad vid
Vesterås län, dels emedan jag egde den betryggande
förvissningen, att den verkliga ledningen af läroverket och dess
angelägenheter befunne sig i så goda händer förut, att ett mera
själfständigt ingripande från min sida icke blott borde blifva
öfverflödigt, utan till och med kunde verka störande eller rent af
skadligt, och dels ändtligen emedan jag visste, att inspektoratet
endast var att betrakta såsom ett provisorium, intill dess det
samma, såsom nu kommer att inträffa, kunde öfverlämnas i vida
värdigare händer Alla dessa förenade skäl bestämde mig att
gifva vika för efori önskan under förhoppning — såsom jag yttrade,
då jag första gången offentligen uppträdde såsom inspektor öfver
systerläroverket här invid oss — att man icke ville på mig ställa
högre anspråk, än att jag kunde tjäna såsom ett slags
dokoration, hvilken vid högtidliga tillfällen kunde framtagas för att
sedermera skrinläggas till nästa högtid.
En sådan högtid, då dekorationen ännu en sista gång
måste tjänstgöra, för att sedan för alltid lämna skådebanan, är nu
inne. Detta läroverks ungdom skall i dag hemförlofvas och
läse-året afslutas. Helt visst skulle åt denna högtidliga akt
beredas stor lyftning, om den samma kunde illustreras af något
föredrag med ämne hämtadt från det egentliga undervisningsväsendets
fält, men efter den insolvensförklaring, som jag nyss aflagt, lärer
ingen vänta att här af mig få höra något sådant föredrag, som
icke utan missaktning för åhörarne kan presteras af annan än
den verklige pedagogiske fackmannen.
Däremot gifvos det ett annat vidsträcktare område, där
vi alla kunna mötas, eller vårt gemensamma intresse för
bildningens sak och för skolans framtid i vårt land. Detta intresse
i förening med min särskilda nitälskan för den klassiska
bildningen manar mig att här framställa några antydningar, som
synas mig påkallade af tidsförhållandena.
Vi veta nämligon alla, att vi lefva under inflytelsen af en
just i dessa dagar utbruten ministerkris, framkallad af Jet
vanmäktiga försöket — och 1865 års riksdagsprotokoller lämna en
säker slagruta för vanmaktskällans uppletande — det
vanmäktiga försöket att lösa två så kallade "stora frågor", den ena om
värnandet af fosterlandets frihet och själfständighet, och den
andra om afskrifning af hvad man brukar benämna
"grundskatterna". Emellertid gifves det vid sidan af dessa frågor jämväl en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
