Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Bref i pedagogiska ämnen (E. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bref i pedagogiska ämnen.
385
att t. ex. blott vid den sokratiska metoden lärjungen drifves till
själfverksamhet, men ej vid den andra. Ty det händer
esomoftast, att läraren, när han frågar, liksom gifver svaret med
frågan, hvarvid denna blott skenbart tjänar därtill att förmå
lärjungen till egen själfansträngning för att finna svaret, allt
under det läraren ingalunda genom svaret afviker från sin
egen tankegång, utan helt ostörd af detta fortfar med sina
tankar. Dit höra dessa kända ifyllnadsfrågorna, där läraren
själf* oaflåtligt talar och blott då och då hör upp för att med
en nick, en vink eller ett uppropande af ett namn få den
ene eller andre lärjungen att skjuta in ett mellanord, som
ej kostar denne den minsta tankeansträngning, utan faller
alldeles af sig själf. Detta ytterst mekaniska och
opedagogiska sätt, om ej af någon försvaradt, dock icke sällan in
praxi förekommande, leder stundom till de löjligaste
tankekollisioner, när lärjungen ej följt med och därför fyller i
galet, eller till högst komiska tautologier, när läraren såsom ett
ljudeligt eko för hvarje repris upprepar det af gossen ifylda.
— a andra sidan finnes det visserligen äfven en
undervisning i form af sammanhängande föredrag utan frågor, genom
hvilken, då den på ett enkelt, klart och intresserande sätt med
delas, lärjungens eftertanke ofta sporras till en inre
själfverksamhet, som för honom blir mera gagnande till kunskapens
ökande, redande och befästande, än den vanliga
undervisningen med frågor och svar.
Till dessa bägge läroformer med ord kunna läggas de
tvänne, som därmed ofta kombineras eller ock ensamma hvar
för sig i vissa ämnen användas, jag menar dessa, genom
hvilka man leder lärjungen till själfverksamhet på
förevisningens väg eller genom föreläggande af skriftliga uppgifter,
dem han har att på egen hand lösa. Hvilken eller hvilka af
dessa läroformer, som böra användas, och när de böra
nyttjas, torde bäst bestämmas med hänsyn såväl till lärarens
kapacitet, som barnens anlag, deras individualiteter och olika
grader af utveckling. Lärarerutinen, hvarom ofta talas, är
intet annat eller mera än ett skickligt begagnande af
läroformerna.
Metoderna för undervisningen åter ligga något djupare
och torde kunna enligt nyare pedagogers indelning
sammanfattas i dessa trenne: den förklarande, den
framställande och den utvecklande (Kern-Göransson: Grunddragen
af Pedagogiken, Stockholm 1877, I.). Hvarje lärjunge
medför till undervisningen en bestämd tankekrets, hvilken i
främsta rummet behöfver upplösas i sina beståndsdelar, ord-
Pedagogisk Tidskrift.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
