Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - Några ord om franska läseböcker (Jos. Müller)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
Några ord om franska läseböcker. 396
blott ett förord för själfva användandet af läseböcker, utan äfven,
hvad bättre är, en god vink om uppställningen af dylika
skolböcker, en vink, som kommissionen "för behandling af åtskilliga
till språkundervisningen inom elementarläroverken hörande
frågor" i sitt betänkande (1866) äfven gifvit: "Ur en för skolan
afsedd handbok, innehållande arbeten af valda författare, böra först
och främst äldre språkprof vara utelämnade. Det historiska
språket kan nämligen ej anses ligga inom skolans område.
Ytterligare må i handboken, därest delar af större arbeten intagas,
blott själfständiga delar förekomma — en fordran som blifver
strängare i samma mån, som arbetet eger konstnärlig
helgjutenhet". Och vidare: "Kommentaren bör skiljas från författarens
egen text så, att den förra ställes efter den senare ....
Kommentarens upplysningar böra vara enkla och korta, försedda
såväl med språkupplysningar som sakförklaringar" o. s. v. I det
följande torde vi komma i tillfälle att antyda, huruvida dessa
yttranden tjänat till ledning vid utgifvandet af de få hos oss
under senare åren utkomna nya läseböckerna. Ehuru tid efter
annan röster hos oss höjts mot användandet af läseböcker, anlitas
dock fortfarande vid nästan alla våra läroverk — såsom
skolprogrammen utvisa — ifrågavarande hjälpredor och bland dem
förnämligast, förutom Oides Läsebok: Berndtson, Variétés littéraires;
Dubb, Handbok i franska språket och litteraturen; Staaff, Urval
ur franska litteraturen; Enblom, Kecueil de lectures frar^aises.
Merendels begagnas läseböcker på skolans lägre stadier, och inom
de högre klasserna valda arbeten. Förutom de s. k. klassiska
författarne Moliére, Racine, Montesquieu o. a. läsas företrädesvis
sådana böcker som; Souvestre, Au coin du feu; Daudet, Contes
du Lundi; Laboulaye, Abdallah\de Maistre, Les prisonniers du
Caucase; Sandeau, Madeleine m. fl. * Mot denna anordning torde
skäligen ingen anmärkning kunna framställas, ehuru vi anse, att
en läsebok skulle med fördel kunna begagnas äfven på de högre
stadierna. Användandet af en dylik skolbok beror dock närmast
på arbetets innehåll och uppställning. Skall läseboken uteslutande
tjäna såsom öfversättningsbok för mindre försigkomne lärjungar,
då böra läsestyckena hvarken vara för långa eller för svåra, och
därjämte ordnas så, att lättare gradvis efterföljas af svårare. Om
läseboken däremot är afsedd för mera försigkomne lärjungar,
måste läsestyckena i allmänhet vara längre samt utgöra hvart
*) Hos oss hafva, som bekant, på senare tider några få
skolupp-lagor utkommit under benämning: Petite Bibliothèque frangaise
(Stockholm) och bibliothèque möderne (Upsala). Äldre upplagor af enstaka
författare äro: Dumas, Histoire de Napoleon; Lamartine, Voyage enOrient;
Voltaire, Histoire de Charles XII m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
