Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - Några ord om franska läseböcker (Jos. Müller)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om franska läseböcker.
395
beredt undervisningen. Den har nämligen befordrat utgifvandet
af ett stort antal nya läseböcker och ett ännu större antal nya
skolupplagor af åtskilliga författare. För att nu endast tala om
franska handböcker — hvilka vi i det följande ämna uteslutande
behandla — erinra vi om Vélhagcn & Klassings Théåtre
fran-fais och Prosateurs franfais, om Weidemans Sammlung
franzö-sischer Schriftsteller, om Teubners många förlager m. fl. Alla
dessa skolböcker förtjäna naturligtvis icke ett obetingadt beröm.
Af kompetente domare hafva flera dylika arbeten blifvit skarpt
klandrade; vi behöfva endast påminna om det utlåtande, som
afgafs vid det tredje preussiska skoldirektorsmötet i Hannover
(1882): "Gegenüber der bestehenden Planlosigkeit und Willkür
in der Auswal der neusprachlichen Lektiire und der seit einiger
Zeit eingetretenen überproduktion in der Herausgabe von
fran-zösischen und englischen Schulautoren ist die Aufstellung eines
Kanons der neusprachlichen Lektüre dringend notwendig." —
Antalet af nya läseböcker ökas äfven dagligen. Bland de bästa må
räknas de i Sverige använda Ploetø, Lectures choisies (20:de
uppl. 1880), Herrig et Bur guy, La France littéraire (30:de
uppl. 1880) och några andra, såsom: Lüdecking, Französisches
Lesebuch (15:de uppl. 1879), Süpfle, Französische
Chrestoma-thie (4:de uppl. 1879), Bechtel, Französische Chrestomathie (1879)
m. fl. De fleste tyske anhängarne af s. k. författareläsuing äro
exklusive och fördöma hvarje annan öfversättningsbok, då
däremot försvararne af läseböcker söka att hålla en medelväg och
förorda dessa hjälpredors användande inom vissa af skolans
klasser. I andra länder, t. ex. Österrike, Italien, Frankrike,
begagnas läseböcker vid den offentliga skolundervisningen. Icke
häller i våra grannländer har man utdömt ifrågavarande
handböcker. I Danmark och Norge brukas fortfarande sådana böcker
som: Bor ring, Etudes litte’raires (K. 7:de uppl. 1864); Sick,
Fransk Læsebog (K. 2:dra uppl. 1874); Baruël og Michelsen,
Franska prosastykker (K. 1878), Knudsen og Walleen, Fransk
Læsebog (Kr. 1879) och Nyere franske forfattere (Kr. 1882)
m. fl.
Hos oss har äfven omnämda fråga — ehuru icke så som i
Tyskland — varit föremål för offentlig behandling, b. a. vid 1878
års läraremöte i Gefle, då sektionsafdelningen "för undervisningen
i främmande lefvande språk" afgaf följande utlåtande: "Afdelningen,
som Anner, att efter afslutandet af elementarboken läseböcker
äro lämpliga för lägre och mellanstadier, anser dem äfven på
högre stadier böra användas, men anser, att de där böra
innehålla hela sammanhängande läsestycken eller afslutade episoder
af mönsterförfattare". Uti detta afdelningens svar ligger icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
