Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - Några ord om franska läseböcker (Jos. Müller)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
Några ord om franska läseböcker. 398
är tillfylles, att arbetet erbjuder ett rikhaltigt och omväxlande
innehåll, att urvalet är klanderfritt såväl i språkligt som sedligt
afseende, att styckena utgöra hvar för sig ett fullt afslutadt
helt. Materialet är visserligen icke ordnadt efter någon
systematisk plan. Svårare och lättare, kortare och längre utdrag af
nyare och äldre författare efterfölja hvarandra i brokig ordning
— på några få ställen inflickas en poetisk profbit *. Denna
uppställning torde af mången klandras; men vi anse icke, att för
läsebokens användande, t. ex. på skolans högre stadier, en sträng
systematisk uppställning är ett oundgängligt "sine quanon". För
en något försigkommen lärjunge kan det ju till och med vara
eggande och uppmuntrande att ömsom läsa stycken af olika längd
och svårighet, af olika författare och innehåll. Men härigenom
har också arbetet förlorat i lämplighet för undervisningen inom
skolans lägre klasser, — såsom en litteraturhistorisk handbok
kan den i intet fall tjäna. Emellertid sådan läseboken nu är
bör den kunna gagna undervisningen i franska språket.
I en ny npplaga torde några mindre förändringar kunna
vidtagas. Flere äldre författare borde utelämnas, bl. a. Florian,
La Harpe, Malebranche, Vauvernargues, Le Såge, La Bruyère, m.
fl. Fäster man sig endast vid de äldre, särskildt det 17:de
århundradets författare, så skiljer sig deras språk — huru
moderniseradt det än framträder — så betydligt från det 19:de
århundradets uttryckssätt, att dylika författare måste förefalla
olämpliga i en öfversättningsbok, som icke är afsedd för de högsta
klasserna. Numera säga vi icke t. ex.: "se trouver tète pour tète à
la remonte d’un prince" (La Bruyère, sid. 49) eller "admirant dans
un si grand prince une amitié si commode et un commerce si
doux" (Bossuet, sid 94) o. a. d. Gcnins, Grodefroys, Régniers
förträffliga arbeten öfver de s. k. klassiska författarnes språk
bestyrka detta påstående. Dylika föråldrade uttryck vilseleda en
mindre försigkommen lärjunge. Bland nyare författare borde
äfven en och annan, såsom: Guiraud, Joubert, Berchoux, Mennechet,
Eougemont, Simonin kunna lämna plats för mera framstående
författare, bl. a. Nodier, Janin, Marmier, Taine, About, Gautier
m. fl. I afseende på utrymmet utfaller fördelningen mellan
författarne mycket olika. Utdragen ur Hugo upptaga omkring 25
sidor, de ur Vigny 13 sidor, ur Thiers och Chateaubriand 6
sidor hvardera, ur Dumas och Laboulaye omkring 5 sidor o. s. v.
I en skolbok som den ifrågavarande medför denna olika, något
* Ingen systematisk uppställning kännetecknar Enblom, Becueil
de lectures fran9aises m. fl. Dubb, Staaff o. a. hafva följt den
kronologiska ordningen efter författarne (hvarifrån dock Staaffs sista del
utgör undantag).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
