- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
431

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Underrättelser angående läroverken - Uppgifter för den skriftliga afg.-examen h.-t. 1882 - Uppgifter för den skriftliga afg.-examen v.-t. 1883

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Afgångsexamen h. t. 1882.

431

A reflekteras inuti kulan vid B och sedan utgår vid C. Huru
stor bör infallsvinkeln vid A vara, för att den utgående strålen
skall blifva parallel med den infallande? Glasets brytningsindex

är s/g.

7. En Franklins skifva är sådan, att den ena
beläggningens elektricitet binder 5/6 af den andras. Man laddar ena
skifvan (A) med elektricitet, under det den andra (B) afledes.
Sedan använder man successiv urladdning af apparaten. Huru
förhåller sig därunder den elektricitetsmängd, som går bort från B
vid hennes 5:te urladdning, till hennes ursprungliga laddning.

Afgångsexamen v. t, 1883.

Ämnen för uppsats på modersmålet.

1. Judendomens förhållande till hedendom och kristendom.

2. Hvilka rättigheter och skyldigheter innefattades i den
romerska medborgarerätten under republikens tid?

3. Kongressen i "Wien (1814—1815) och dess betydelse
för den politiska ställningen i Europa.

4. Maria Teresia talar till de ungerska ständerna på
riksdagen i Pressburg (Tal).

5. Slaget vid Helsingborg år 1710.

6. Erik Gustaf Geijer såsom historieskrifvare och skald.

7. Jämförelse mellan den episka och den lyriska
diktarten.

8. Om ebb och flod.

9. Ungdomen, lifvets vår.

Latinskt üfversättuingsprof.

Då konung Pyrrhus omtalat för sin vän Cineas, att ban
ville förklara romarne krig, ansåg Cineas, att detta icke kunde
ske, utan att Pyrrhi rike bragtes i största fara, och sade
därför: "jag betviflar högeligen, att du kommer att besegra romarne;
men om gudarne gifva dig segern, hvad ämnar du sedan
företaga?" Härtill svarade Pyrrhus, att emedan då knapt någon
stad skulle finnas, som kunde motstå honom, han genast skulle
eröfra hela Italien. Då nu Cineas frågade, om konungen efter
Italiens eröfring ärnade afliålla sig från krig eller icke, svarade
Pyrrhus, som icke anade hvad Cineas åsyftade: "visst icke, ty
äfven Sicilien måste jag intaga, eftersom denna ö är den
lämpligaste punkt, hvarifrån jag kan anfalla Kartago; men när jag
intagit Kartago, då, min vän, skola vi roa oss och njuta lugnet".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free