Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227 Skolan och bibelkritiken.
vägen att intolka i gamla testamentet det nya
testamentets tankar. Äfven om man icke kan kalla detta
ett kritiskt förfarande, var det dock ett medel att
utsöndra från kristendomens enda »regel och rättesnöre»
sådant, som icke kunde få normativ giltighet för
kristendomen. Hade man icke haft detta allegniserande, hade
nog den egentliga kritiken tidigare vaknat till lif.
Men »den moderna kritiken» är, säger man oss,
något helt annat. Den är något nytt och hittills
oerhördt. Den är så universell. Den sätter så godt som
allt under debatt. Misstänkt är i mångas ögon hvarje
det minsta erkännande af dennas rätt.
Får man sätta allt under debatt på detta sätt? Får
man kritisera lärorna, moralbuden, författareuppgifterna,
de historiska uppgifterna, de »naturhistoriska uppgifterna»
i bibeln, alldeles som i en annan bok? För min del
måste jag obetingadt svara ja på en sådan fråga. Och
jag kan icke tillägna mig den åsikten, som en och annan
synes hafva, att man skulle på förhand kunna statuera
åt kritiken en gräns — säga t. ex.: det eller
detresultatet får du icke komma till. Ty det är — återigen —
okritiskt, ovetenskapligt. Låt forskningen pågå, så får
man se, hvad resultatet blir! Det förut statuerade
resultatet är en motsägelse i vetenskapens värld — fast det
liksom andra motsägelser visserligen lefver och regerar
i den världen också. Om en from man går och hyser
den tanken : måtte resultatet icke bli det, att Johannes,
aposteln, icke skrifvit Johannes evangelium! — det står
ju honom fritt. Men om denne fromme man vore en
summus episcopus med någon slags andlig envåldsmakt
och t. ex. utgåfve ett herdabref med det påbudet, att
ingen professor i hans dieces får komma till det nämnda
resultatet, så synes mig hans beteende häntyda på att
han blifvit »katolsk i hovedet». Alltså: fri bana för
kritiken !
Det är, enligt min mening, nödvändigt att vara på
det klara med detta: kritikens vetenskapliga rätt. Det
betyder naturligtvis icke, att man sedan skall tänka och
tro, som professorerna tänka och tro. Men det betyder,
att man skall låta dem öfvertyga sig, om de kunna —
om de kunna med giltiga skäl, och icke slå döförat till.
Jag tror, att om man så gjorde, skulle — så
para-doxt det än låter — kritikens egentliga udd vara af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
