- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
245

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245 Skolan och bibelkritiken.



Det bakvända sättet vore naturligtvis att börja
med negationer, kritik eller polemik. Därmed skulle
man, ifall man öfverhufvud lyckades väcka något intresse,
aldrig kunna väcka annat än förståndsintresse, icke tro.
Lärarens omedelbara instinkt säger honom nog detta i
de flesta fall. Det kan endast vara i sådana
förståndssjuka tider som den närvarande, som en lärare möjligen
kunde falla på den idén att strida mot kätteri eller
ortodoxi inför sina elever på samma sätt som han
tilläfventyrs gör det från sin predikstol eller på prästmötena.
Till ett missgrepp sådant som det, då man inför
skolungdom af alla åldrar polemiserar mot ortodoxi, kan
endast den göra sig skyldig, som saknar allt sinne för
annat än sitt eget förstånd. Äfven om han med en
sådan kritik skulle lyckas undanrödja en och annan
lärjunges tillit till det »katekesen» och läraren säger, så
hade man därmed ingenting vunnit. En ren negation
blir resultatet af hvarje »kritik», som ställer sig fram
för den, som ännu icke fått sig meddeladt det positiva
som möjligen behöfver kritiseras. Kritiska satser,
meddelade åt barn och deras andliga gelikar, blifva blott
fattade såsom negativa trossatser. Man väcker aldrig
tro med kritik, äfven om den är aldrig så sann.

Men lika litet väcker man tro med »dogm» i
förening med budet: detta skall du tro! Det skulle vara
ett oerhördt framsteg, icke blott på den egentliga
uppfostrans utan på många själslifvets områden, om detta
en gång blefve riktigt insedt och erkändt: man väcker
icke tro genom att, vore det än aldrig så
auktoritetsmäs-sigt, vore det än med käpp i högsta hugg, vore det än
med bann och bål i beredskap, säga: detta skall du tro.
Man väcker därmed icke annat än en underkastelse, som
är en karrikatyr af tron. Därför kan undervisaren,
sådan vi »idealister» tänka oss honom, icke genom sin
framställning få gå den vägen, att han först framställer
t. ex. dogmen om bibeln såsom Guds ord och sedan
beträffande innehållets olika momenter låter tankegången
bli: detta står i bibeln: alltså skall du tro det.
Expressive genomförd, inses lätt tankegångens onaturlighet
»Det står i bibeln, att Gud är en Fader öfver allt det
fader heter i himmelen och på jorden — alltså skall du
tro det.» Men det onaturlig-a blir kvar, äfven om
tillvägagåendet är aldrig så beslöjadt. Äfven om det »lo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free