Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
Litteratur anmälan.
tentiell, resp. vice versa, utan allenast om kraften eller energien,
såvida hänsyn tages till dessa båda former.
Sid. 7 (jfr sid. 6) påstås att om det nära sammanhang
mellan förnimmelserna, som ligger i minnet, upplöses, »så är detta ett
tecken till begynnande själssjukdom (’paralysie générale’)». Detta
allmänna drag utan närmare karakteristik är otillräckligt för att
grunda en sådan slutsats och förekommer äfven såsom ett blott
ålderdomssympton. För öfrigt ligger nära till hands att fatta
yttrandet så, som vore »själssjukdom» och »paralysie générale»
ekvivalenta begrepp, hvilket i sig orätt ock skulle motsägas af sid. 23.
Sid. 7 säges vidare: »Att en dylik växelverkan mellan själ
och kropp oupphörligt äger rum och förmedlas genom nervsystemet,
det är ganska lätt att visa genom själfiakttagelse». Knappast så
— utan till själfiakttagelse (det introspektiva momentet) måste ’
komma en med denna kombinerad objektiv metods tillvägagångssätt.
Sid. 11: » Kärlen äro mer eller mindre fina rör (’artärer’
och ’vener’), som kringföra blodet etc.» Detta vore rätt, om med
kärl forstodes blodkärl och ej äfv’en lymfatiska kärl, och om i
sådant fall artärer och vener kompletterades med de kapillära
blodkärlen.
»Sinnesverktygen» kunna icke utan vidare, såsom sid. 12
sker, räknas till nervsystemet — endast sinnesverktygens nervösa
beståndsdelar.
Uppgiften att ryggraden utgöres af de 24 ryggkotorna och
att från märgen i hvarje sådan utgår ett nervpar (sid. 16)
öfverensstämmer ej rätt väl med uppgiften att ryggmärgsnerverna äro
31 .par (sid. 17) — detta sammanhängande med att ryggradens
fortsättning nedanför de §4 ryggkotorna (de kotor som äro
sammanväxta till korsbenet och till svansbenet) i skildringen förbigåtts.
Sid. 17 »indelas nerverna efter sin uppgift i sensitiva
(’kän-selnerver) och motoriska (’rörelsenerver’)». I fortsättningen heter:
»Genom de sensitiva nerverna ledas intryck från kroppens yttre
delar inåt till centralorganet, d. v. s. hjärnan och ryggmärgen.
Genom de motoriska nerverna åter fortskaffas viljans bud från
centralorganet utåt till musklerna för att sätta dem i rörelse. —
— De sensitiva nerverna leda endast förnimmelser (’verka
centripetalt’), de motoriska endast viljeyttringar (’verka centrifugalt’)».
Denna framställning är alltigenom inexakt och otillfredsställande.
Olämpligt är utan vidare att öfversatta »sensitiva nerver» med
»känselnerver», då man ej skiljer mellan sensitiva eller sensibla nerver
och sensoriska (hvarom dock en inkonsekvent antydan, när sid. 18
talar om »de s. k. ’sinnesnerverna’», nämligen synens, hörselns,
luktens och smakens nerver), och att sålunda for genus använda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
