- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
4

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Kultnrhistori en s ställning. 4

Men vid sidan af denna platoniska sympati verka
äfven motiv af praktisk natur, i det att kulturhistorien
på vissa håll betraktas som ett medel att främja en
radikal åskådning och preparera det uppväxande släktet
för vissa moderna utopier inom det sociala och politiska
lifvet. Emellertid synes det föga troligt, att
kulturhistorien i detta hänseende skall komma att motsvara
förväntningarna. I statshistorien finner den stora
mängden sig knappt ihågkommen vid andra tillfällen, än när
det gällt skattebördor och krigstjänst; i kulturhistorien
skall den få en föreställning om, ur hvilket djup af
elände den blifvit lyftad genom den moderna
samhällsordningen och hurusom den fortskridande utvecklingen
i viss mån kommer alla samhällselement till godo, men
aldrig kan göra det i lika hög grad, emedan inga lagar
eller statsinrättningar varit eller skola blifva i stånd att
utplåna människonaturens allmänna ofullkomlighet; och
denna insikt bör ej blott vara ägnad att ingifva
förtroende till det bestående samhällets goda vilja, utan ock
att väcka misstro till dessa moderna teorier, som lofva
att i ett slag förvandla jorden till ett himmelrike utan
någon motsats af bättre och sämre lottade. Den till
sitt innehåll demokratiska kulturhistorien torde sålunda
i sina verkningar blifva fullt ut lika konservativ som
den politiska, och det är tydligen i öfvertygelsen härom,
som man i de gällande preussiska läroplanerna påbjudit
undervisning om det sociala och ekonomiska lifvets
utveckling i Tyskland som ett medel att motverka den
socialistiska propagandan.

Sträfvandet att inlägga tendens i
historieundervisningen kan sålunda komma från flere håll; men vare
sig denna sträfvan utgår från höger eller vänster, vare
sig den åsyftar att lifva kärleken till det härskande
furstehuset, såsom i Preussen anbefallts, eller att väcka
afsky för kriget, såsom af fredsvännerna åsyftas, så blir
detta sätt att begagna historien till ett medel för
praktiskt politiska eller sociala syftemål alltid lika
förkastligt. Skall nämligen läraren inlägga tendens i sin
undervisning, då är det slut med objektiviteten, ja, med
historien själf, ty den vrångbild af utvecklingen, som
måste framgå ur en dylik förutfattad teori, är ej längre
historia. Det är väl sant, att detta ämne är särskildt
ägnadt att motverka de lyten, som påbördas den mo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free