- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
130

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några ord om svenskt riksspråk*).

(Närmast med anledning af Fredrik Wulffs
»Svenska rim och svenskt uttal».)

Det första kapitlet i Svenska rim och svmskt uttal bär
öfverskriften Om riksspråksuttal, provinsmål och bygdemål och
bildar inledningen till de rimstudier, som egentligen utgöra
bokens kärna. Den utredning författaren här ägnar det
mång-debatterade riksspråksbegreppet är dock af ett så stort intresse
och innehåller äfven så pass nya synpunkter, att anmälaren tar
sig friheten att något utförligare granska den. lärde författarens
framställning på denna punkt.

Sedan författaren till en början häfdat det berättigade i
talet om riksspråk, i krafvet på en allmän norm, och därvid
också framhållit nödvändigheten af att inom denna norm
särskilja olika stilarter, från det högtidliga föredraget till den
lediga h vardagstonen, går han öfver till att närmare uppdraga
gränserna för begreppet riksspråk.

Från riksspråket utskiljas sålunda först, å ena sidan
»hvardagligheten: och vulgarismer» och å andra sidan »enstaka lokala
bygdemålsuttal, hvilka icke möta ett allmänt förstående, än
mindre gillande, ens inom en och samma språkprovins». Här
möter oss ett ord> som är betecknande för författarens syn på
frågan. Den i öfverskriften nämda termen provinsmål betyder
också i hans terminologi något helt annat än det som vanligen
benämnes provinsialism, hvilket här alltid återges med termen
bygdemålsuttal. Sedan författaren påpekat, att intet befintligt
lokalt svenskt uttal eger uteslutande anspråk på riksgiltighet,
konstaterar han tillvaron af tre större språkprovinser: Svealand**),
norra Götaland och Sydsverige, omfattande södra Halland, södra

*) Denna uppsats, ursprungligen afsedd att offentliggöras i
omedelbart sammanhang med förfrs recension af Fredrik Wulffs
»Svenska rim och svenskt uttal» (se decemberhäftet 1898), har för
utrymmets skull först nu kunnat inflyta i tidskriften. Bed.

**) Om Ö. och V. Svealand åtskiljas, bli språkprovinserna fyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free