- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
197

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den moderna språkundervisningen.. 197

större säkerhet han uppnår i denna första grundläggande stilart,
desto korrektare och klarare blir framdeles hans uppfattning af alla
språkliga fenomen. Därför bör detta törsta skede uti
språkundervisningen åtminstone på skolstadiet omfatta minst ett par år och
snarare förlängas än afkortas. Den, som ej redan i början på detta
successiva sätt fått göra bekantskap med de olika stilarterna, lär
sig jämförelsevis sällan på ett mera framskridet stadium att klart
och medvetet skilja dem åt, hvilket dock är ett absolut oundgängligt
villkor för att med verklig framgång kunna idka språkstudier, ej
minst rent vetenskapliga sådana. Och bristande förmåga i detta
hänseende är säkerligen en af de förnämsta orsakerna till att så
många »lärda» afhandlingar, vare sig de beröra äldre eller yngre
språkskeden, ej äro annat än värdelöst skräp, »Gelehrtenmakulatur»,
som en tysk professor med rätta kallat dem. Denna oförmåga gör
nämligen idkaren af språkstudier alldeles inkompetent att ordna sina
materialsamlingar efter förnuftiga synpunkter och att ur dem draga
någon som helst bindande slutsats.

Men vi ha ännu ej fått något svar på den i början af denna
uppsats framställda frågan. De \iktigare reformrörelserna på det
moderna språkgebitet under de senare åren tyckas alla peka i samma
riktning: det är talspråket, som inom skolan bör vara det
grundläggande språkmaterialet. Och det synes mig i själfva verket, som
om alla — både vänner och motståndare till talöfningarna —
skulle kunna ena sig härom. Ty hvad lärjungen på skolans
stadium bör inhämta är tydligen kännedom om hvad jag skulle vilja
kalla språkets centrala ordförråd och vändningar. Men denna
språkets kärna finner man enligt mitt förmenande säkrast uti det
vårdade talspråket. Jag säger med afsikt »vårdade», emedan jag ur
detta språkmaterial vill se utmönstadt allt, som stöter på
vulgärspråk, slang (argot) eller dialekt. Då det ingalunda i främsta
rummet är det familjära talspråket, jag åsyftar, skulle man möjligen
äfven kunna uttrycka ofvan uppställda fordran sålunda: lärjungen
bör på skolstadiet hufvudsakligen och under de första åren så godt
som uteslutande*) inhämta kännedom om den del af det otvungna
skriftspråket (den ledigare »normalprosan»), som äfven ingår uti
det vårdade talspråket. Allt hvad som uteslutande tillhör
skriftspråket (den litterära stilen) bör till en början förbli alldeles
fram-mande för honom och på ett senare stadium uttryckligen meddelas
honom såsom tillhörande ett annat språkområde än det, han hittills
fått göra bekantskap med.

*) Det kan möjligen ifrågasättas, huruvida icke vissa undantag
härifrån böra medgifvas. Så skall t. ex. en och annan kanske finna
önskvärdt, att lärjungen redan på ett tidigare stadium får göra
bekantskap med franskans aorist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free