Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lit ter atur anmälan.
849
Författarnes arbeten ha icke alltid kunnat införas i sin
helhet. Man finner dock lätt, hvar uteslutningar ägt rum,
alldenstund det är angifvet genom streck.
Dylika utelämningar få emellertid icke störa
sammanhanget. Skönjes detta icke utan vidare, måste ett kort referat
ersätta texten. Denna nödvändighet har också föresväfvat utg.,
men den lämnade innehållsredogörelsen föregår hela stycket.
Lyckligare grepp gör lektor Hildebrand, då han på några rader
återger innehållet af just det, han utelämnar.
Understundom utesluter också utg. alldeles för våldsamt.
Det återstår blott lösryckta partier ur större poetiska verk.
Ingen lär i denna läsebok kunna få en sann bild af Atterboms
»Lycksalighetens ö», detta fagra, skönhetsskälfvande sagospel.
-Ja, man gör icke ens bekantskap med den älskliga västan, trots
det att man införes midt bland vindarna.
Förklaringarna, som äro gifna under sidans text i st. f. i
slutet af boken, hvilket senare tillvägagående onekligen förtjänar
företräde, enär ynglingarna eljest lätt förledas att endast
genomögna noten utan att lägga dess innehåll på minnet, visa sig i
allmänhet vara goda och lämpliga.
En och annan förefaller väl onödig, men oftare känner sig
helt säkert lärjungen i behof af handräckning, då ban i
hemmet förbereder sig till den stundande lektionen.
Så erhåller han ingen fingervisning om de namn,
hvarunder de svenska regenterna dölja sig i Dalins »Saga om
hästen» (s. 127). Förgäfves söker han utforska, med hvilka
kristaller »solens spridda guld sig blandar» (s. 154). »Delte» i
betydelsen tilldelade (sid. 157) verkar på honom mera främmande
än »förlät» (s. 250), hvars betydelse af lämnade ansetts nödigt
att påpeka. Han sväfvar i okunnighet om de odödliga
Bell-manstyperna Movitz (s. 162) och »Liljans madam»
Bergströms-kan (s. 161). Han får visserligen om stranguri (s. 189)
erfara, att det är en sjukdom, men ej huru den uppträder, fastän
han på samma sida inviges i hemligheten om obstruktioner. S.
211 kan han icke ana, att den »store tyske filosof», med hvars
»frusna musik» Leopold skämtar, var ingen mindre än
fosforisternas mästare Schlegel. »Uren» (s. 544) blir honom ej klart, så vida
icke uttrycket »i ur och skur» uti en not leder hans tankegång
i rätt riktning.
Redan sidan 432 framträder Byron, men först sex sidor
senare anser utg. det skäligt att ge några upplysningar om
honom. Likaledes erfar man först s. 520, hvem den s. 518
omtalade Eugène är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
