Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(j Om språkundervisningen inom de humanistiska läroverken.
alla varande stenar utan att kunna fixera hvad det är som
utgör det karakteristiska för hästen eller stenen. Häri
ligger dock ett igenkännande af vissa särskilda föremål
.såsom samhöriga, så snart man får se något eller några"
sådana. Detta förutsätter tillvaron af en klassbild eller
skematisk bild, hvilken vid åsynen af något till en viss
klass hörande föremål framträder för medvetandet. Dessa
bilder betraktas såsom funktioner af den skematiserande
inbillningskraften. Alla former af föreställningsförmågan, den
reproducerande, clen produktiva och den skematiserande,
hafva tydligen det gemensamt att vara bildformande. Genom
den förtgående bildformande verksamheten vidgas kretsen af
bilder, och med detsamma ordnas och sammanslutas de
manga bilderna till ett helt eller till en bild verld. För
den menskliga bildningen är denna bildformande verksamhet
af utomordentligt stor betydelse, och man kan med allt
skäl säga, att det, som man vanligen kallar bildning, till
stor del är gifvet genom rikedom på välformade bilder och
god ordning i bildverlden, samt att lifvet i en välordnad
bildverld är en högst viktig sida i den bildade menniskans lif.
Tankeverlden är det menskliga förståndets verld.
Förståndets första uppgift är att urskilja och fasthålla
väsentliga bestämningar hos de gifna föreställningarne. Sådana
bestämningar äro begreppsbestämningar, och genom dem
fixeras sväfvande klassbilder till artbegrepp. Vidare har
förståndet att fortgå till urskiljande af sjelfständiga väsenden,
som hafva urskilda begreppsbestämningar till sitt innehåll.
Derigenom vinnes en mera- sjelfständig begreppskunskap,
ett vetande med djupare grund. Slutligen har förståndet
till sitt mål systematiskt vetande eller vetenskap och ytterst
den universela vetenskapen, som gifver en vetenskapligt
genomförd verldsåsigt.
Inom det utvecklade menskliga förnimmelselifvet stå
de särskilda formerna af senterande, varseblifvande eller
objektiverande, bildformande och tänkande eller begripande
i oupplöslig förbindelse och oafbruten vexelverkan med
hvarandra. Menniskan är aldrig endast begripande, utan
alltid, då hon är begripande, tillika föreställande och
senterande, och å andra sidan utöfvar tänkandet, sedan det
kommit till aktualitet, ett mer eller mindre genomgripande
inflytande på förnimmelselifvets lägre former. Strängt taget
finnes det icke något medvetet förnimmande utan någon
grad af förståndsverksamliet. Den objektivering, som ligger-
i den medvetna varseblifningen, innebär en sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
