Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Runebergs språkbruk.
bestämmas af så; »så ganska kort» (S I: 264) och »så ganska
föga» (S I: 224), klinga därför ej rätt. Hälst i betydelsen
åtminstone, ändå är en allmän finlandism; »att få sin
misslottade man hälst en smula visare» (E I: 206), »kunde jag
hälst få upp en dörr» (E II: 98), »om jag kunde lämna
bort hälst en enda» (E II: 132; vidare E I: 161, S 1:353,
456, E II: 137)*); »Ontrus igen stod kvar» (S IL 25) är ett
prof på den af mig påpekade (T 204) skillnaden i
satsplacering af detta ord i finsk-svenska och hsva (Willebrands
anmärkning härom är felaktig). Finlandism är på rätt: »så
vidt är allt på rätt», »ställer allt på rätt» (E II: 176, S
II: 202). Rätt istf. hsvt riktigt är äfven finlandism: »patron
klär sig en gång rätt på ståt» (E II: 90), likaså ’så till
pass’ istf. så pass: »likna så till pass» (E II: 28). Sällsynt
är att finna hädan som i satsen: »huru bildar du hädan en
öfvergång» (E I: 269.)
Individuell är tavtologin blott och endast (S II: 493).
Sammanställningen nu nyss (S I: 11) verkar talspråk. Någon
gång torde förekomma att långt får betyda: långt borta,
såsom (S I: 111):
En stämma där, en där, en där,
den sista är så långt, så långt, att ... .
I »i fänghålet, dit ryms du ej att krypa undan» (E
I: 153) bör dit bytas ut emot där; en paralell finnes anförd
T 204. »Kontant björnskygg» (E II: 34) är väl talspråk,
= totalt, absolut, rent af; rörande finlandismerna allt (=
alltjämt (S I: 187, 240, 440, II: 182, 208 m. fi.) och allt
efter litet och allt ännu, se Svenska Akademiens ordbok
I sp. 1087 och 1088.
Finlandism är bruket af såvida = eftersom. »Såvida
adjutanten gick främst med sin häst, behöfdes icke bifall»
(E I: 175), »men då kom gamle A—sköld och gjorde inpass,
såvida det varit en liten konfusion i striden (E I: 178).
I frasen »tag fårskinnspelsen af väggen (S II: 11) skulle
af hsvt bytas ut emot ’från’; däremot säger man : tag pelsen
af honom (med tonvikt på tag, om personen håller i den,
med tonvikt på af, om han bär den på sig).
Anmärkningsvärda äro äfven ett antal
prepositionsut-tryck: »med bång» (S II: 6) är ohördt i hsva, bång förekommer
endast i den stelnade frasen »med buller och bång». »Inte
ur en fläck» (S II: 231, E I: 148, 175, II: 54) istf. hsvt
ur fläcken har jag redan påpekat hos Tavaststjerna (T 202)
*) »Om jag hälst hade händerna fria» (Nya pressen 2i/t 1900).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
