Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 Runebergs språkbruk.
som finlandism; »skickat i hållet» (El: 137), till hållplatsen,
skjutsstället, på håll = på afstånd, på långt håll (S I: 200,
II: 12, 367), allmänt i Finland, Unns äfven i svenska
landsmål t. d. i Värmland, jfr T 202; »få på punkten.uppgifvet»
(E I: 216) motsvarar hsvt »på pricken» 1. ’till punkt och
pricka’; »klippte sedan genom förstun ut i rycken» (B I:
236) motsvarar hsvt »i ett ryck» ; »natten för det stora
slaget» (S I: 198) istf. före.
Bland substantiven nyttjas följande litet egendomligt:
»Satt jag än på luftens loka» (E I: 19), är en djärf bild,
iminett (S II: 44) är en dans = menuett?, palt (E I: 137) i
betydelsen pojke, refflan (E I: 159) = reffelbössan,
stats-hästar (S I: 476), på stat (S I: 476) ånge betydelsen ståt,
-stass för stat, stock kollektivt (E I: 160), finns fini, (se T
193) och numera äfven någon gång hsvt, slöjder har (S I:
57) den gamla betydelsen af handarbeten, »det är icke en
träff, att» (E I: 282) uttrycks hsvt med lyckträff, värden
och värdinnan betyda som bekant finländskt husbonde och
husmor (så t. d. S II: 3).
Bland andra ordklasser märkes följande: »Bestyrde oss
kvällsvard» (S I: 413) hsvt: styrde om kvällsvard åt oss.
Daga är transitivt (E I: 197), hsvt finns endast: det dagas,
drilla == skämta (E II: 321), »alla färger, som man finner
till» (S II: 83) hsvt: finner, finner på; finnas till = existera;
»Anders, få hit min visitlista!» (E II: 134) hsvt gif hit,
»nu är jag förlig igen» (E II: 4) = arbetsför, duglig; jag
ger fan åt 10,000 rubel» (E I: 121), »gaf fan åt hela
tjänsten» (S I: 433) motsvaras af hsvt »ge fan (i, 1.) något»,
»du, af hvartenda älskadt värf förgäten» (S I: 17) visar
förgäten = glömsk, under det den* vanliga betydelsen ju är:
glömd. »Hvad hinner klockan?» (E I: 175), hsvt: hvad 1.
hur mycket är klockan? hålla istf. hsvt behålla (»Vallmon
höll du själf» S I: 81; se T 200); »hans liknelse inträffade
med verkliga förhållandet (S II: 496) = öfverensstämde;
fin-landismen ked (— hsvt kedja, (E II: 22, S I: 337); kväljas
i den gamla betydelsen: plågas (S I: 5, II: 19);
finlandis-men få ledsamt (E I: 147, II: 58, 324), »det är inte en ensam
som går till kost» (S I: 473; = blir mat för abborrarna,) »jag
ger ej köp för en parisisk fru» (E II: 170) = ger inte efter
för; låtsar istf. låtsas är anmärkt hos T, Runeberg har det
S I: 50 och E I: 162. Finlandism är äfven lägga sig till
transitivt: ni har lagt er till gård och grund» (E II: 82)
äfven hos Ahrenberg, Sto ckj un karen s. 101, »lika hvad
som kunde hända» (E I: 189) = lika mycket, hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
