Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Runebergs språkbruk.
att göra min uppsats fullständigare har jag emellertid äfven
gått igenom de i Finland tryckta upplagor som finnas på
Uppsala universitetsbibliotek. De äro: Dikter I—III,
Helsingfors 1830, 33, 43, (D), Nadeschda Helsingfors 1841, (N),
Elgskyttarne Helsingfors 1832 (E) och Smärre berättelser
Helsingfors 1854 (S B.). Dessa förete ytterligare följande
egendomligheter :
Ikom (ekorre, dialektal form, finns äfven i Sverige; D
I: 28, E 58), rakett (raket, S B 67, 382), stakett (staket S
B 80) och pikett (piket N 87) stå vid sidan af det redan
anförda pakett; schavlett (E 79); medja (midja E 131, N 4),
böxor (E 131) och hufvet (»hufvut» E 31) ha samtliga ändrats
i de svenska upplagorna till högtidligare former ; tomt (tomte,
finns äfven i dial. i Sverige, S B 79). Fini, är åre (D I:
71). Pluralformer som skilja sig från de vanliga äro: furar
(D II: 2; (furer 1.) furor hsvt), sportlar (-1er, S B 107 äfven
hos Topelius, Vinterqv. Första cyk. II: 113, Andra c. II:
259), reddar (redder S B 15), stafvar (D I: 70) = stäfvor,
dritter ( = -ar; D I: 59; finlandism, t. d. Nya pressen 9/2
1900), bullor (bullar; hsvt endast om påfliga b. S B 57; jfr
Lindström s. 455), milor (rullar; hsvt är rulla, -or =
förteckning; Sahlstedt känner ännu ej detta fem.).
Genusväxling visar ref dengenus (= ett ref i segeln, S B 35); och
ackord dengenus (D I: 102). I öns är i de svenska
upplagorna ändradt till i jonsy som hsvt torde vara vanligare
(jfr likväl Sv. Akad. ordlista). Med blef ven (sid. 70) kan
jämföras ålderstegne (D. I.)
Lippa (lipa S B 117) torde vara munart, malade (S B
90) och jäsit (S B 90) samstämma med förut anmärkta
verbalformer, likaså slöser (slösar N 117); gladde (E 8) och fetna
(E 24) ha i de svenska upplagorna ändrats till gladde och
fetma. Det af mig påpekade blädra finns ej i <Jen fini,
upplagan, som i stället har bläddra; (det samma gäller
hemkom-öl, som (D I: 108) ersätts af hemkomstöl. På
några ställen har frasen »ur en fläck» utbytts mot »ur
fläcken», på andra ej. Itudeld (E 78, 105), istf. -delt är
väl felaktig analogibildning.
Särskildt allmänna i Finland äro äfven piske (piska S
B 179) och historie (S B 43), s-kompositiv ha finländskt,
ej hsvt värdsfolk (S B 6), advokatsknep (S B 139; jfr Sv.
Akad. ordbok I: 72); och stallsvägg (S B 112). Med det på
sid. 7l anförda törnen kan sammanställas »i ett af porten»
(S B 128). Bäkenklassist (S B 48) istf. räkneklassist*),
*) Räkenhufvud har jag antecknat hsvt 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
