- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
106

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

Tvärine inlägg i frågan om kristendomsundervisningen.

Vår ungdom får inom skolan lara känna många folks
historia, äfven sitt eget folks. Men icke har det fallit
någon in, att de skulle behöfva vid sina år vara forskare i
själfva källorna för att lära känna sitt lands stora
personligheter. Andra bearbeta källorna för ungdomens behof.
Huru skall ungdomen, i Israels historia, göras bekant t. ex.
med en sådan utomordentlig personlighet som Jeremias, utan
att hans historia ur källorna bearbetades för densamma?

Prof. Theobald Ziegler i Strassburg, Floering i Frieberg,
Evers i Barmen tyckte jag mig finna ett gensvar hos i denna
tanke. Den sistnämnda beklagade, att jag ej hade
»Einführungsschreiben» till hans skola; ty han höll just då på
med profeten Jeremias. Prof. Floering, som af Bornemann
betecknades såsom hans bästa lärjunge, bad mig ej glömma
Hosea. För öfrigt lade man vikt vid, att ej blott
patriarktiden skulle inom skolan blifva känd.

Nu kan man vara lätt ifrån denna sak genom att
hänvisa till läraren att han skall göra det. Genom sitt
muntliga föredrag skall han fylla bristen. Visserligen. Men
såsom en lärare i Magdeburg sade: Jag håller det icke för
rätt att undervisa utan lärobok; så menar jag, att lärarens
möda är förspilld i de flesta fall, om ej lärjungen äfven för
sin räkning äger en bok, som behandlar saken.

Huru lyckligt lottade äro icke lärarne i historia? De
yngre gossarne få i sin hand en lärobok af mindre omfång,
de äldre en af större omfång, icke sällan af samma
författare, och således efter samma principer. Men därjämte
hafva de äfven historiska läseböcker. Lifs- och kulturbilder,
icke sällan illustrerade, få de göra närmare bekantskap med.
Och vid tillegnelsen af den få de icke blott vara passiva
utan äfven själfverksamma vid läsningen af desamma och
vid reproduceringen. Om något särskildt intresserar, så kan
lärjungen för sig själf ännu en gång i hemmet genomläsa
det. Och så har vägen banats för honom för de fortsatta
studierna och forskningarna. Härtill skulle vi
religionslärare hafva en motsvarighet, när frågan gäller Israels historia.

Vi hafva en mindre och en större biblisk historia. I
dem få lärjungarne sina hemlexor. Bibeln anser jag höra
lifvet till i sin helhet. Men det af densammas innehåll,
som på skolstadiet kan och bör behandlas, bör blifva lättare
tillgängligt, än hvad det är i själfva källan, synnerligast som
vår tid är så kort. Därtill skulle lämpliga utdrag af någon
större omfattning tjäna. Då hade vi en motsvarighet till
de Bibliska läseböcker jag påträffat. Och med de utmärkta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free