Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle.
217
S. 45,25. »Herzeleid», arkaiserande uttryck.
S. 46,8—10. Bald stand sie in einem grossen Saaly
welcher erfüllt war von leckem Gerüchen. Ordet lecker användes
i regeln blott om maträtter (weil man nur ’Speisen’, aber
keine ’Dufte’ lecken kann). Den mindre vanliga, här åsyftade
betydelsen ’aptitlig’ om dofter hade i anmärkningarna bort
påpekas. Till jämförelse hade kunnat anföras följande ställe
i Goethes »Wilhelm Meisters Lehrjahre», 1,5: »selbst der
Wunderliche Geruch, den so mancherlei Spezereien
durcheinander aushauchten, hatte so eine leckere Wirkung auf mich,
dass ich niemals versäumte, so oft ich in der Nähe war,
mich wenigstens an der eröffneten Atmosphäre zu weiden.»
S. 47,5. Weltwege, böse Wege, bibelfärgadt uttryck.
Djäfvulen kallas ju i bibeln »der Fürst dieser Welt» (Joh.
Ev. 12,31 ; 14,30; 16,il). Jämför särskildt Efeserbrefvet, 2,1—2:
»Und auch euch, da ihr tot wäret durch Übertretungen und
Sünden, In welchen ihr weiland gewandelt habt nach dem
Lauf dieser Welt und nach dem Fürsten, der in der Luft
herrschet, nämlich nach dem Geist, der zu dieser Zeit sein
Werk hat in den Kindern des Unglaubens.»
S. 48,12. Madame Weissmaus; naturligare hade varit
Frau W.
S. 48,20. Bündlein; jag återkommer här till frågan om
-chen och -lein. I vanligt språk måste det t. ex. heta »zwei
Bündchen Waldmeister, Radieschen, Zwiebeln», ej Bündlein,
hvilket däremot försvarar sin plats på det ifrågavarande
stället i enlighet med hvad som ofvan (2,1) sagts. Hur viktigt
det är, att lärjungen får klart för sig, att formerna på -lein
ej när som helst kunna brukas, visar följande ur det
praktiska lifvet hämtade exempel. För ett par år sedan befann
jag mig vid ett tillfälle tillsammans med en fransman och
några tyskar på en restaurant i en nordtysk stad. Då
fransmannen af kyparen beställde »ein paar WürstZem»,
framkallade detta rätt stor munterhet bland sällskapet.
S. 49,22. Da gab Fräulein Obenhinaus ihrem Herzen einen
Stoss, dass aller Stolz und Hochmut davon abfiel. Det
förefaller, som om utgifvaren icke rätt förstått uttrycket seinem
Herzen einen Stoss geben (— sich selbst so weit überwinden,
dass man etwas thut; sich zu etwas entschliessen, was einem
schwer fällt), eftersom han icke med ett ord förklarar det
anförda stället. Jämför härmed det synnerligen vanliga
uttrycket der Natur einen Stoss geben. Om t. ex. en person,
som på längre tid ej druckit något Bier, en vacker dag
återigen uppenbarar sig am Biertisch, där han af stamgästerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
