Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Empirisk och rationell psykologi.
239
samheten, själfva förbindelsen mellan verkande och verkan
(Sahlin, anf. arb., ss. 8, 12—13).
Den tredje för »svensk» psykologi bestämmande
insikten är den, att den demonstrativa sidan i hvarje vetenskap
är väsentlig och nödvändig, men den deskriptiva oväsentlig
och tillfällig, och att därför den senare bör i och genom
forskningen genomträngas och behärskas af den förra (anf.
st. i Rbgs Gründl, t. Antbrop. och log; Sahlin, Om
filosofiens metod enl. Bostr. åsikt i Festskr. t. B:s minne, 1897,
ss. 360—361). För det fjärde blifva den »svenska»
psykologiens uppgift och metod gifna i och med insikten däri,
att »de högsta yttringarne» af människans lif »äro mera’
fullkomligt begripliga än något annat» till den ändliga
världen hörande innehåll, »emedan dessa i högre grad än något
annat innehåll» i denna värld, »äro organiska eller hafva
lif i sig» (Sahlin, Grundformerna i etiken, s. 8; jmfr
Bostr. Skr., I, 220, II, 239, 267, 279, 286, 299—300, samt
Kant, Krit. der rein^Vern. (ed. Kehrbach), ss. 437—38).
Tankegången i den »svenska» psykologien eller
»antropologien» gestaltar sig på grund af allt detta sålunda.
Såsom »en oumbärlig inledning till antropologien» företages
»en fenomenologisk undersökning», genom hvilken det blir
klart, att allt för människan gifvet, just såsom sådant, är
mänsklig förnimmelse (Sahlin, Om logikens uppgift, ss. 18,
9—13; jämför Bostr. Rel.-fil., ss. 132, 133, 24). Därpå
företages, »en analytisk regress från människans faktiska
bestämdhet till enheten i denna — definitionen på människan»
Rbg, Gründl, t. Antr., s. 4; Sahlin, Log. uppg., s. 14). Så
begynnes den egentliga vetenskapliga utredningen genom det
bestämda fastställandet af människans definition och analys
däraf, hvarmed vinnes insikten i hennes »väsen i allmänhet,
såsom en viss, denna», samt de omedelbart därur såsom
väsentliga härledda bestämningarne, hennes »attributer» ; denna,
»allmännare» del, framställd genom »grundsatsen» och
»axio-merna», är »egentligt demonstrativ vetenskap», med »sträng
logisk konsekvens, insikt om att dessa bestämningar måste
och inga andra kunna finnas». Slutligen åstadkommes i
antropologiens »enskildare» del, "framställd i »teoremer», en
förklaring af människans mer konkreta bestämningar,
»pro-prieteter»; men därvid måste man stanna vid »formelt
logiskt sammanhang: insikt om de faktiskt gifna
bestämningarne såsom väsentliga eller i deras sammanhang med
enheten och hvarandra: deras formela déduction eller förklaring ur
enheten» (jmfr Rbg, Gründl, t. Anthropol., ss. 3—4,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
