Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Empirisk och rationell psykologi. 240
Gründl, t. Logiken, ss. 41—42, 32). Enligt C. Y. Sahlins
terminologi kan man uttrycka den nu angifna vetenskapliga
fortgången på följande sätt. Antropologiens systematiska
form är gifven i och genom den oafbrutet fortgående
bevisningen af först människans »grundbestämning» såsom sådan
uppfattad i »grundformen», därpå af »de särskilda formerna»,
fattade »såsom nödvändiga följder af grundformen». Dessa^
»särskilda former» äro dels »särskilda grundformer», dels
»artformer». De förra utgöra olika sidor hos grundformen
och äro oskiljaktigt förbundna med denna och hvarandra»
samt visas vara »nödvändiga hvar och en i de olika
förhållanden, i hvilka grundformen på olika sätt framträder».
»Artformerna» uppfattas faktiskt såsom hvarandra
ömsesidigt uteslutande och därför tillfälliga, men få sin
vetenskapliga förklaring i den meningen, att de indelningsgrunder, ur
hvilka dessa artformer genom indelningen härledas, blifva
angifna och artformerna »under förutsättning af sin faktiska
gifvenhet till sin möjlighet begränsas» eller fattas såsom till
en viss grad samstämmiga och nödvändiga, emedan de »kunna
stå i ett förhållande, i och genom hvilket de utgöra ett helt
och tillsammans fullständigt uttömma en sfer». Men inom
antropologien liksom inom hvarje vetenskap »vidtager»
bortom den bestämda gränsen för den nämnda förklaringen af
artformerna »den kunskap, som är faktisk och icke i logisk
mening demonstrativ». Därinom förekommer emellertid ock
»en mer eller mindre sträng bevisning i flere eller färre
hänseenden». »Alla särskilda genom bevisning gifna grupper
eller klasser kunna —–sammanfattas till ett helt? , »med
lägre eller högre grad af inre sammanhang och af
fullständighet eller nödvändighet i det helas begränsning» (Sahlin,
Grundf. i log. II, 2 ff., I, 13—16).
Man skulle alltså kunna säga, att den speciella
antropologien är »en öfvervägande deskriptiv vetenskap» med
»assertorisk» grundsats och visshet, egentligen bestående i
»en klassifikation af människans proprieteter och förklarande
af dessa såsom möjliga ur människans väsen, såsom icke
stridande mot detta». Med. afseende därpå, att den
speciella antropologien betraktar människans verksamhet (dess
as-sertoriska grundsats är: människan »i sin närvarande
lifsform är en lefvande verksamhet eller ett verksamt lif» (Bostr.
Skr. II, 298, 231—32) och såsom vetenskaplig måste
systematiskt utreda det konstanta och nödvändiga i denna
verksamhet såsom bestämmande och reglerande det däri
växlande och tillfälliga, skulle man ock kunna säga den ifrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
